Syfte. Det finns många sätt som Kom/TL kan definiera pliktområden på banan och det är inte nödvändigt eller möjligt att ge en fullständig förteckning över Modeller för Lokala Regler som kan användas för detta ändamål.
Det avgörande är att vara klar och tydlig när pliktområden definieras i de lokala reglerna.
Inga speciella Modeller för Lokala Regler ingår i detta avsnitt, med hänsyn till alla varianter som finns, men här nedan följer några exempel:
Även om det är lämpligt att markera kanterna på pliktområden kan gränsen till pliktområdet ibland definieras med text på scorekortet eller på bladet med de lokala reglerna. Detta bör bara göras där det kommer att vara mycket liten tvekan om var gränsen till pliktområdet börjar och att det kan göras på samma sätt på hela banan. Några exempel är:
Se kapitlen 2C och 5B(2) för mer information om hur pliktområden definieras.
Syfte. Regel 17.1 ger en spelare möjligheten att ta lättnad i sidled eller bakåt med flagglinjen med utgångspunkt från var spelarens boll sist skar gränsen till ett rött pliktområde. Men ibland (t.ex. beroende på det röda pliktområdets läge precis intill banans gräns) kan dessa alternativ lämna spelaren utan något annat rimligt alternativ än att ta lättnad med slag och distans.
Kom/TL kan införa en lokal regel som tillåter lättnad i sidled på motsatta sidan av det röda pliktområdet som ett extra lättnadsalternativ enligt Regel 17.1d.
När en lokal regel övervägs för att tillåta ytterligare lättnad:
Klargörande: Den raka linjen till punkt på motsatta sidan får inte skära över annat område på banan
När modellen för lokal regel används, om den raka linjen från punkten där bollen sist skar gränsen av pliktområdet till den andra sidan på samma avstånd från hålet, skär över mark utanför pliktområdet, är spelaren inte tillåten att använda punkten på motsatt sida. (Klargörandet tillagt 12/2018)
Modell för Lokal Regel B-2.1
När en spelares boll är i ett pliktområde, inklusive när det är känt eller så gott som säkert att den är i ett pliktområde även om den inte hittas, får spelaren ta lättnad genom att använda ett av alternativen i Regel 17.1d.
Eller när bollen sist skar gränsen till det röda pliktområdet (ange hålnummer och läge) får spelaren, som ett extra lättnadsalternativ genom att lägga till ett slags plikt, droppa den ursprungliga bollen eller en annan boll på motsatta sidan av pliktområdet.
Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.”
Modell för Lokal Regel B-2.2
Modell för Lokal Regel B-2.1 gäller men med följande tillägg till första meningen:
“Denna lokala regel gäller när en spelares boll hittas i eller det är känt eller så gott som säkert att den har blivit liggande i något rött pliktområde som sammanfaller med en gräns på banan och punkten där bollen sist skar gränsen till pliktområdet är på gränssidan av det pliktområdet.”
Syfte. Enligt Regel 18.3 får en spelare inte spela en provisorisk boll om det är känt eller så gott som säkert att spelarens boll är i ett pliktområde.
Men i sällsynta fall kan storleken, formen eller läget av ett pliktområde vara sådan att:
Vid sådana situationer kan Kom/TL för att spara tid välja att ändra Regel 18.3:
Modell för Lokal Regel B-3
“Om en spelare inte vet om spelarens boll är i pliktområdet (ange läge) får spelaren spela en provisorisk boll enligt Regel 18.3 som har ändrats på detta sätt:
När spelaren spelar den provisoriska bollen får spelaren välja lättnadsalternativet slag och distans (se Regel 17.1d(1)), lättnadsalternativet bakåt med flagglinjen (se Regel 17.1d(2)) eller, om det är ett rött pliktområde, lättnadsalternativet i sidled (se Regel 17.1d(3)). Om det finns en droppzon för detta pliktområde (se Modell för Lokal Regel E-1) får spelaren också använda det lättnadsalternativet.
Efter att spelaren har spelat en provisorisk boll enligt denna regel får spelaren inte använda något ytterligare alternativ enligt Regel 17.1 med avseende på den ursprungliga bollen.
För att avgöra när den provisoriska bollen blir spelarens boll i spel eller om den måste eller får överges gäller Regel 18.3c(2) och 18.3c(3) med undantag för att:
Plikt för brott mot lokal regel: allmän plikt.”
Syfte. Om ett öppet vattendrag i vanliga fall inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområden som är torra utom under en regnig period) kan Kom/TL definiera området som en del av spelfältet.
Kom/TL kan också välja att markera ett sådant öppet vattendrag som ett pliktområde under de tider på året då det innehåller vatten eller lämna det som en del av spelfältet och i så fall ska vatten som ansamlas behandlas som tillfälligt vatten. Men områden som i normala fall ska innehålla vatten bör markeras som pliktområde under hela året.
Se Modell för Lokal Regel F-20 om när det öppna vattendraget får utgöra en del av ett onormalt banförhållande.
Modell för Lokal regel B-4.1
“(Ange ett specifikt vattendrag, t.ex. diket) på (ange noga var det ligger) ska behandlas som en del av spelfältet och inte som ett pliktområde.”
Modell för lokal Regel B-4.2
“Alla (beskriv speciell typ av vattendrag såsom cementerade dräneringsdiken) ska behandlas som del av spelfältet och inte som ett pliktområde.”
Syfte. Det kan finnas vissa hål där en del av gränsen till ett rött pliktområde är så nära en bunker att en spelare som tar lättnad i sidled enligt Regel 17.1d(3) kan behöva droppa en boll i bunkern.
Om så är fallet kan Kom/TL skapa ett extra lättnadsalternativ som tillåter spelaren att, med ett slags plikt, ta lättnad i en droppzon som ligger på fairwaysidan av bunkern.
Modell för Lokal Regel B-5
“Denna lokala regel tillåter spelaren att använda en dropzon som ett extra lättnadsalternativ när:
I så fall får spelaren:
Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.”
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Alla områden utanför banans gräns som den definierats av tävlingsledningen. Alla områden innanför den gränsen är på banan.
Gränsen för banan sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Banans gräns bör definieras av föremål för banans gräns eller av linjer:
Gränspinnar eller linjer bör vara vita.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.
Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:
”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.
Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas
När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.
Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:
Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut
Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.
Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:
Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.
Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare
Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.
Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.
Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:
Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.
Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.
Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.
Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning
Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.
Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av
Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.
Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.
Klargörande – Innebörden av ”klubblängd” vid spel med partner
I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:
Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).
De fem definierade områden som banan består av:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
De fem definierade områden som banan består av:
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 2I (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde
När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.
Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:
”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.
Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas
När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.
Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:
Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut
Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.
Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:
Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.
Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare
Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.
Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.
Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:
Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).
Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:
En boll som inte är i spel är fel boll.
Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)
När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.
När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.
Men ett slag har inte utförts om spelaren:
När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.
Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).
Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts
Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:
Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:
En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.
Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:
En boll som inte är i spel är fel boll.
Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)
När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.
När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:
Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.
Spelfältet omfattar:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.
Spelfältet omfattar:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.
Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:
”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.
Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas
När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.
Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:
Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut
Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.
Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:
Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.
Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare
Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.
Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.
Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:
Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).