The R&A - Working for Golf
Speciella eller tvingande lättnadsförfaranden
Committee Procedures
Gå till avsnitt
E-1
E-2
E-3
E-4
E-5
E-6
E-7
E-8
E-9
E-10
E-11
E-12
Utforska mer

Avsnitt 8D
Avsnitt 8F
8E
Speciella eller tvingande lättnadsförfaranden
E-1
Droppzoner

Syfte. En droppzon är en speciell form av lättnadsområde som kan införas av Kom/TL. När en spelare tar lättnad i en droppzon måste spelaren droppa bollen i och få den att bli liggande i droppzonen. Droppzoner bör övervägas när det kan bli praktiska problem med att begära att spelare ska använda de normala lättnadsalternativen enligt en regel t.ex. som:

Följande gäller när en boll droppas i en droppzon:

  • Spelaren behöver inte stå i droppzonen när bollen droppas.
  • När en spelare använder en droppzon definieras lättnadsområdet av denna droppzon och bollen måste droppas i och bli liggande i droppzonen (se Regel 14.3).
  • Om droppzonen definieras av en linje på marken är linjen inne i droppzonen.

Se avsnitt 2I för mer information om droppzoner.

Modell för Lokal Regel E-1.1

Denna Modell för Lokal Regel täcker exemplet med en droppzon som används som ett extra alternativ för att ta lättnad från ett pliktområde men den kan anpassas till vilken regel som helst som anges ovan.

“Om en boll är i pliktområdet (ange läge), inklusive när det är känt eller så gott som säkert att en boll som inte hittas blev liggande i pliktområdet, har spelaren dessa lättnadsalternativ var och en med ett slags plikt:

  • Ta lättnad enligt Regel 17.1 eller
  • som ett extra alternativ droppa den ursprungliga bollen eller en annan boll i droppzonen (beskriv hur droppzonen är definierad och var den ligger). Droppzonen är ett lättnadsområde enligt Regel 14.3.

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

 Modell för Lokal Regel E-1.2

Denna Modell för Lokal Regel täcker exemplet med en droppzon som används som ett extra alternativ för att ta lättnad från ett onormalt banförhållande t.ex. ett stort område med mark under arbete men den kan anpassas till vilken som helst av reglerna som nämnts ovan.

Om en boll är i mark under arbete (ange läge), inklusive när det är känt eller så gott som säkert att en boll som inte hittas blev liggande i detta mark under arbete, får spelaren:

  • Ta lättnad utan plikt enligt Regel 16.1 eller
  • som ett extra alternativ ta lättnad utan plikt genom att droppa den ursprungliga bollen eller en annan boll i droppzonen (beskriv hur droppzonen är definierad och var den ligger). Droppzonen är ett lättnadsområde enligt Regel 14.3.

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.”

Modell för Lokal Regel E-1.3

Denna Modell för Lokal Regel täcker exemplet med en droppzon som används som det enda lättnadsalternativet som kan fås (förutom slag och distans) för att ta lättnad från ett pliktområde men den kan anpassas till vilken som helst av reglerna som nämnts ovan.

“Om en boll är i pliktområdet (ange läge), inklusive när det är känt eller så gott som säkert att en boll som inte hittas blev liggande i pliktområdet, får spelaren:

  • Ta lättnad med slag och distans enligt Regel 17.1d(1) och lägga till ett slags plikt, eller
  • Droppa den ursprungliga bollen eller en annan boll i droppzonen (beskriv hur droppzonen är definierad och var den ligger) och lägga till ett slags plikt. Droppzonen är ett lättnadsområde enligt Regel 14.3.
  • Spelaren får inte ta lättnad enligt Reglerna 17.1d(2) eller 17.1d(3).

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-2
Rengöra bollen

Syfte. När förhållanden som blöt mark på delar av banan kan få gyttja att fastna på bollen kan Kom/TL välja att tillåta spelarna att lyfta, rengöra och återplacera bollen på spelfältet. Sådan lättnad bör begränsas till de delar av banan där den behövs.

Även om den lokala regeln om lägesförbättring (Modell för Lokal Regel E-3) har utformats för att bara användas på områden på spelfältet som klipps till fairwayhöjd eller lägre kan denna lokala regel användas på hela spelfältet eller begränsas till speciella områden. Kom/TL kan välja att använda båda de lokala reglerna och tillåta lägesförbättring på fairways och rengöring av boll på övriga delar av spelfältet.

Det är inte lämpligt att införa denna lokala regel efter att spelet av en slagsspelsrond har börjat. Att göra så skulle tillåta spelare som har fler hål kvar att spela fördelen av att använda den under en längre tid. Den lokala regeln kan införas, mellan spelet av två hål efter att en match har påbörjats eftersom spelarna har lika stor fördel av den.

För riktlinjer om när och hur denna lokala regel kan användas för att resultaten ska kunna inlämnas för att sätta handicap (t.ex. om den måste vara begränsad till enbart fairway) se handicapreglerna.

Modell för Lokal Regel E-2

“När en spelares boll ligger på (ange område t.ex. spelfältet på 6:e hålet, på spelfältet som klippts till fairwayhöjd eller lägre, etc.) får bollen lyftas, rengöras och återplaceras utan plikt. Spelaren måste markera punkten innan bollen lyfts (se Regel 14.1) och bollen måste återplaceras på dess ursprungliga punkt (se Regel 14.2).

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-3
Lägesförbättring

Syfte. När tillfälliga lokala onormala förhållanden skulle kunna påverka spel på lika villkor kan de berörda delarna av banan definieras som mark under arbete. Men ogynnsamma förhållanden som kraftigt snöfall, tjällossning, långvarigt regn eller extrem hetta kan ibland skada banan eller förhindra användandet av tunga gräsklippare.

När sådana förhållanden finns på många ställen på banan kan Kom/TL välja att införa en lokal regel för ”lägesförbättring” (också kallat ”vinterregler”) för att medge spel på lika villkor eller för att skydda fairway. En sådan lokal regel bör tas bort så snart som förhållandena tillåter det.

Att använda denna lokala regel utanför fairway på spelfältet rekommenderas inte eftersom det kan leda till att en spelare får lättnad utan plikt från områden där bollen annars skulle vara ospelbar (t.ex. i områden med buskar eller träd).

Det är inte tillåtet att införa denna lokala regel efter att en slagspelsrond har påbörjats. Om detta görs skulle det tillåta spelare som har fler hål kvar att spela fördelen av att använda den under en längre tid. Den lokala regeln kan införas, mellan spelet av två hål efter att en match har påbörjats eftersom spelarna har lika stor fördel av den.

För riktlinjer om när och hur denna lokala regel kan användas för resultat som inlämnas för att sätta handicap (inklusive lättnadsområdets storlek och om den bara får användas på fairway) se handicapreglerna.

Modell för Lokal Regel E-3

“När en spelares boll ligger på någon del spelfältet som klippts till fairwayhöjd eller lägre (eller ange ett speciellt område t.ex. ”på fairway på 6:e hålet”) får spelaren ta lättnad en gång utan plikt genom att placera den ursprungliga bollen eller en annan boll i och spela den från detta lättnadsområde:

  • Referenspunkt: Den ursprungliga bollens läge.
  • Lättnadsområdets storlek mätt från referenspunkten: (ange lättnadsområdets storlek t.ex. en klubblängd, ett scorekort eller 15 centimeter) från referenspunkten men med dessa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområdets läge:
    • får inte vara närmare hålet än referenspunkten, och
    • Måste vara på spelfältet.

När en spelare fortsätter enligt denna lokala regel måste spelaren välja en punkt att placera bollen på och använda proceduren för att återplacera en boll enligt Reglerna 14.2b(2) och 14.2e.

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-4
Lättnad från luftningshål

Syfte. Luftningshål ingår inte i betydelsen ”hål gjorda av banpersonalen”. Detta innebär att spelarna inte får laga dem på greenen (se Regel 13.1c) eller ta lättnad utan plikt från dem på spelfältet men sådana hål kan störa det rätta sättet att spela spelet. Om Kom/TL bestämmer att luftningshål är mark under arbete kan en spelare finna att det är opraktiskt eller omöjligt att få fullständig lättnad.

Därför kan Kom/TL välja att, när nygjorda luftningshål påtagligt skulle kunna ge störande inverkan på bollens läge eller området för den avsedda svingen, ge lättnad som den skulle ha gjort för mark under arbete men ta bort lättnad för störande inverkan på spelarens stans. Denna lokala regel bör tas bort så snart luftningshålen har läkt ut tillräckligt mycket för att undvika påtaglig störande inverkan.

Modell för Lokal Regel E-4

“Om en spelares boll ligger i eller vidrör ett luftningshål:

(a) Boll på spelfältet. Spelaren får ta lättnad enligt Regel 16.1b. Om bollen blir liggande i ett annat luftningshål får spelaren ta lättnad igen enligt denna lokala regel.

(b) Boll på green. Spelaren får ta lättnad enligt Regel 16.1d.

Men det är inte störande inverkan om luftningshålet bara ger störande inverkan på spelarens stans eller, på green, på spelarens spellinje.

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-5
Alternativ till slag och distans för förlorad boll eller boll out of bounds

Syfte. När en provisorisk boll inte spelats kan det uppstå betydande problem med speltempot om en spelare måste ta lättnad med slag och distans för en boll som är out of bounds eller som inte kan hittas. Avsikten med denna lokala regel är att tillåta Kom/TL att ge ett extra lättnadsalternativ som tillåter en spelare att spela vidare utan att återvända till platsen för föregående slag.

Den lokala regeln är lämplig för allmänt spel där golfare spelar sällskapsronder eller spelar sina egna tävlingar. Den lokala regeln är inte lämplig för tävlingar som begränsats till mycket skickliga spelare (dvs. professionella tävlingar och elitamatörtävlingar). För riktlinjer om när och hur denna lokala regel kan användas för resultat som lämnas för att sätta handicap se handicapreglerna.

Där Kom/TL har infört en sådan lokal regel för allmänt spel och tar bort den för en tävling bör den förvissa sig om att alla spelare är medvetna om detta innan spelet börjar.

En Kom/TL kan införa en sådan lokal regel för allt spel på banan eller bara för ett eller två specifika hål där den kan vara särskilt användbar (t.ex. där spelarna inte kan se landningsområdet och därför kanske inte kan veta om de ska spela en provisorisk boll eller inte).

Detta alternativ tillåter spelaren att droppa i ett stort område, som inte är närmare hålet, mellan punkten där bollen bedöms ha blivit liggande eller gått out of bounds och fairwaykanten på det hål som spelas.

Spelaren får två slags plikt när detta lättnadsalternativ används. Detta innebär att lättnaden är jämförbart med vad som skulle uppnåtts om spelaren hade tagit lättnad med slag och distans.

Denna lokala regel kan inte användas för en ospelbar boll eller för en boll för vilken det är känt eller så gott som säkert att den är i ett pliktområde.

Om en provisorisk boll har spelats och varken den ursprungliga bollen eller den provisoriska bollen hittades kan den lokala regeln tillämpas för den provisoriska bollen som inte kunde hittas.

Modell för lokal Regel E-5

“När en spelares boll inte har hittats eller det är känt eller så gott som säkert att den är out of bounds får spelaren fortsätta på följande sätt i stället för fortsätta enligt slag och distans.

Med två slags plikt får spelaren ta lättnad genom att droppa den ursprungliga bollen eller en annan boll i detta lättnadsområde (se Regel 14.3):

Två bedömda referenspunkter:

(a). Bollreferenspunkten: Punkten där den ursprungliga bollen bedöms ha:

  • blivit liggande på banan eller
  • sist skar kanten på banans gräns för att sedan gå out of bounds.

(b). Fairwayreferenspunkten: Punkten på fairway på det hål som spelas som är närmast bollreferenspunkten, men inte är närmare hålet än bollreferenspunkten.

För denna lokala regels syften innebär ”fairway” varje område med gräs på spelfältet som klippts till faiwayhöjd eller lägre.

Om en boll bedöms ha förloratsbanan eller sist skar kanten på banans gräns kort om fairway kan fairwayreferenspunkten bli på en grässtig eller på en tee på det hål som spelas som klippts till fairwayhöjd eller lägre.

Lättnadsområdets storlek grundat på referenspunkter: Var som helst mellan:

  • En linje från hålet genom bollreferenspunkten (och inom två klubblängder från den linjens utsida) och
  • en linje från hålet genom fairwayreferenspunkten (och inom två klubblängder från den linjens fairwaysida).

Men med dessa begränsningar:

Begränsningar för lättnadsområdets läge:

  • Måste vara på spelfältet och
  • får inte vara närmare hålet än bollreferenspunkten

Efter att spelaren sätter en boll i spel enligt denna lokala regel:

  • är den ursprungliga boll som förlorats eller var out of bounds inte längre i spel och får inte spelas.
  • Detta gäller även om bollen hittas på banan innan slutet på treminuters söktiden (se Regel 6.3b).

Men spelaren får inte använda detta alternativ för att ta lättnad för den ursprungliga bollen när:

  • det är känt eller så gott som säkert att bollen har blivit liggande i ett pliktområde, eller
  • spelaren har spelat en annan boll provisoriskt med plikten slag och distans (se Regel 18.3).

En spelare får använda detta alternativ för en provisorisk boll som inte hittats eller när det är känt eller så gott som säkert att den är out of bounds.

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-6
Spellinjelättnad för skyddstaket

Syfte. Ett staket (eller liknande skyddande skärm) används ibland för att skydda spelare på ett hål från slag som slås på ett annat hål.

Om ett sådant staket är nära ett annat håls spelområde kan Kom/TL välja att använda en droppzon för att ge spelaren ett extra lättnadsalternativ, utan plikt, när spelaren spelar det andra hålet och staketet är på spellinjen.

Spelaren ska bara ha rätt till lättnad när bollen är närmare hålet än droppzonen så att en spelare vars boll är en bra bit ifrån staketet inte tillåts gå framåt till droppzonen. När Kom/TL överväger var droppzonen ska placeras ska den förvissa sig om att denna lättnad bara kan fås i situationer där den anser att sådan lättnad utan plikt är berättigad.

Modell för Lokal Regel E-6

“Om skyddsstaket på (ange hålnummer) under spel av (ange hålnummer) är på spelarens spellinje:

  • Får spelaren ta lättnad utan plikt genom att droppa en boll i och spela från droppzonen (beskriv läge).
  • Men denna lättnad är bara tillåten om bollen är i spel närmare hålet än där droppzonen ligger (se Regel 14.3).

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.”

E-7
Lättnad från elektriskt gränsstaket

Syfte. När ett elstängsel används som gränsstaket är en lokal regel som ger lättnad utan plikt för en boll som ligger inom ett visst avstånd (t.ex. två klubblängder) från gränsstaketet tillåten. När detta är fallet kan spelaren, för att trygga sin säkerhet, mäta två klubblängder från staketet och sedan ha en extra klubblängd i vilken spelaren får droppa bollen, men inte närmare hålet än där bollen ursprungligen låg.

Annars är det inte tillåtet att införa en lokal regel som ger lättnad utan plikt från ett gränsstaket även om Kom/TL:s skäl för att göra detta är att skydda staketet från någon skada.

Modell för Lokal Regel E-7

“Om en spelares boll ligger på banan och inom (ange ett avstånd t.ex. två klubblängder) från det elektriska gränsstaketet på hål/hålen (ange läge/lägen) får spelaren, utan plikt, ta lättnad enligt Regel 16.1 och då som referenspunkten använda punkten som är (ange avstånd t.ex. två klubblängder) från staketet och är på samma avstånd från hålet.

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-8
Definiera spelförbudszoner

Syfte. Det kan finnas vissa delar på banan där Kom/TL vill förbjuda spel och i så fall måste varje område behandlas antingen som inom ett onormalt banförhållande eller som inom ett pliktområde.

Kom/TL kan använda spelförbudszoner av vilka skäl som helst t.ex.:

  • För att skydda vilt, bon eller miljökänsliga områden,
  • För att undvika skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, nytorvade områden eller andra planterade områden.
  • För att skydda spelare från fara.
  • För att bevara platser av historiskt eller kulturellt intresse.

Se avsnitten 2G och 5B(5) för mer information om spelförbudszoner och hur de ska markeras på ett tydligt sätt.

Modell för Lokal Regel E-8.1

“Området definierat av (ange hur området är markerat t.ex. med gröna pinnar) (ange var det ligger t.ex. till höger om fairway på hål 8) är en spelförbudszon som ska behandlas som ett onormalt banförhållande. Lättnad utan plikt för störande inverkan av spelförbudszonen måste tas enligt Regel 16.1f.”.

Modell för Lokal Regel E-8.2

“Området inom det (röda) (gula) pliktområdet definierat av (ange hur området är markerat t.ex. med (röda) (gula) pinnar med grön topp) (ange var det ligger t.ex. till höger om fairway på hål 8) är en spelförbudszon. När en boll är i spelförbudszonen inne i pliktområdet får bollen inte spelas som den ligger och lättnad för störande inverkan av spelförbudszonen måste tas enligt Regel 17.1e.”

E-9
Definiera ett out of boundsområde som en spelförbudszon

Syfte. Även om en spelare inte får spela en boll från out of bounds kan det finnas områden som är out of bounds som Kom/TL kan vilja beteckna som spelförbudszoner t.ex. för att hindra spelare från att skada något som växer i detta område när det ger störande inverkan vid spel av en boll på banan. I så fall måste en spelare ta lättnad utan plikt om spelarens boll är på banan men området för spelarens avsedda stans är i spelförbudszonen eller spelarens sving vidrör något som är i spelförbudszonen.

Modell för Lokal Regel E-9

“(Ange området out of bounds som ska behandlas som en spelförbudszon) är en spelförbudszon och spelaren måste ta lättnad utan plikt enligt Regel 16.1f(2) om spelarens boll är på banan och någonting i spelförbudszonen ger störande inverkan på området för spelarens avsedda stans eller sving. Spelaren får inte spela bollen som den ligger.”

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-10
Skydd av unga träd

Syfte. För att undvika skador på unga träd när en spelare slår ett slag kan Kom/TL välja att förklara dessa som spelförbudszoner så att:

  • Om en spelare får någon form av störande inverkan, som det definieras i Regel 16.1, från ett sådant träd som bestämts vara en spelförbudszon måste spelaren ta lättnad enligt Regel 16.1f.
  • Om spelarens boll ligger i ett pliktområde måste spelaren antingen ta lättnad utan plikt enligt den lokala regeln inom pliktområdet eller fortsätta med plikt enligt Regel 17.1.

Sådana träd bör identifieras med pinnar, band eller på något annat tydligt sätt.

När trädet vuxit färdigt och inte längre behöver detta skydd bör Kom/TL ta bort den lokala regeln och/eller ta bort den identifierande pinnen eller bandet från trädet.

Modell för Lokal Regel E-10

“De unga träden identifierade av (ange markeringar) är spelförbudszoner:

  • Om en spelares boll ligger var som helst på banan, utom i ett pliktområde, och den ligger i eller vidrör ett sådant träd eller att ett sådant träd ger störande inverkan på spelarens stans eller området för den avsedda svingen måste spelaren ta lättnad enligt Regel 16.1f.
  • Om bollen ligger i ett pliktområde, och ett sådant träd ger störande inverkan på spelarens stans eller avsedda sving, måste spelaren ta lättnad antingen med plikt enligt Regel 17.1e eller med lättnad utan plikt enligt Regel 17.1e(2).

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-11
Boll träffar kraftledning

Syfte. Om en permanent, upphöjd kraftledning kan ge störande inverkan på det normala spelet av ett hål kan Kom/TL kräva att om en boll träffar kraftledningen (och torn, stödvajrar eller stolpar som stödjer kraftledningen) räknas inte slaget och spelaren måste spela slaget igen. Denna lokala regel bör vanligtvis inte användas för kraftledningar som inte ger störande inverkan på spelet av ett hål eller som är out of bounds.

En lokal regel som ger spelaren valfrihet att spela om slaget om en boll träffar en kraftledning får inte införas.

Modell för Lokal Regel E-11

“Om det är känt eller så gott som säkert att en spelares boll träffade en kraftledning (eller torn, stödvajrar eller stolpar som stödjer kraftledningen) under spelet av (ange hålnummer) räknas inte slaget. Spelaren måste spela en boll utan plikt frän där det föregående slaget slogs (se Regel 14.6 för vad som ska göras).

Plikt för att spela boll från fel plats genom att bryta mot lokal regel: allmän plikt enligt Regel 14.7a.

E-12
Klargörande: Boll spelas från utanför ett lättnadsområde när lättnad tas med flagglinjen

(Klargörande tillagt 4/2019)

Syfte. Tävlingsledningen kan välja att införa en lokal regel för att kunna erbjuda att man befrias från plikt under speciella omständigheter då en boll spelas från utanför lättnadsområdet efter att lättnad har tagits med flagglinjen.

Enligt denna lokala regel skulle en spelare inte få plikt för att ha spelat från fel plats, så länge som bollen droppas inom lättnadsområdet och stannar inom en klubblängd från där den först träffade marken.

Till exempel, en boll rullar lite framför referenspunkten efter att ha droppats på ett riktigt sätt i lättnadsområdet, men är fortfarande inom en klubblängd från där den först träffade marken när den droppades. I sådana fall får spelaren antingen handla enligt Regel 14.3c(2) eller så kan spelaren spela bollen från där den stannade.

Denna lokala regel får endast användas i samband med proceduren för lättnad med flagglinjen.

Modell för Lokal Regel E-12

”När lättnad tas med flagglinjen blir det ingen ytterligare plikt, om en spelare spelar en boll som droppats i det lättnadsområde som krävs av den regel som gäller för situationen (Regel 16.1c(2), 17.1d(2), 19.2b eller 19.3b), men stannat utanför lättnadsområdet, så länge som bollen, när den spelas, är inom en klubblängd från där den först träffade marken då den droppades.

Detta undantag från plikt gäller även om bollen spelas från en punkt närmare hålet än referenspunkten (men inte om den spelas från en punkt närmare hålet än läget för den ursprungliga bollen eller den bedömda punkt där bollen senast skar pliktområdets gräns).

Denna lokala regel förändrar inte proceduren för att ta lättnad med flagglinjen enligt en regel som gäller för situationen. Detta betyder att referenspunkten och lättnadsområdet inte förändras av denna lokala regel och att Regel 14.3c(2) kan tillämpas av en spelare som droppar en boll på ett riktigt sätt och den stannar utanför pliktområdet, vare sig detta händer vid den första eller andra droppningen.

 



 

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Känt eller så gott som säkert

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

  • Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
  • även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

 

Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas

När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.

Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:

  • effekten av varje handling som utförs nära bollen (t ex att röra på lösa naturföremål, övningssvingar, att grunda klubban och att ta en stans),
  • tid som förflutit mellan sådana handlingar och bollens rörelse,
  • bollens läge innan den rubbades (t ex på en fairway, liggande ovanpå längre gräs, på en ojämnhet  på markytan eller på greenen),
  • förhållanden på marken i närheten av bollen (t ex lutningsgrad eller närvaro av ojämnheter på markytan etc.) och
  • vindhastighet och vindriktning, regn och andra väderförhållanden.

Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut

Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.

Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:

  • en spelares utslag blir liggande i ett område med hög ruff och ett stort hål gjort av djur. Efter ett treminuters letande, fastställs det att det inte är känt eller så gott som säkert att bollen är i hålet som gjorts av ett djur. När spelaren återvänder till tee hittas bollen i hålet som gjorts av ett djur.
  • Även om spelaren ännu inte satt en annan boll i spel måste spelaren ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2.b – Vad man ska göra när en boll är förlorad eller out of bounds) eftersom det inte var känt eller så gott som säkert att bollen var i hålet som gjorts av ett djur när söktiden tog slut.
  • en spelare kan inte hitta sin boll och tror att den kan ha tagits upp av en åskådare (utomstående) men det finns inte tillräckligt med bevis för att detta ska vara så gott som säkert. Strax efter att treminuters söktiden tar slut upptäcks att en åskådare har spelarens boll.

Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.

Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare

Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.

Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.

Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Mark under arbete

Varje del av banan som tävlingsledningen definierar som mark under arbete (antingen genom att markera det eller på annat sätt). Varje definierat mark under arbete innefattar både:

  • all mark innanför gränsen för det definierade området samt
  • Allt gräs, varje buske, träd eller annat som växer eller fastsittande naturföremål som är rotade inom det definierade området, inklusive varje del av dessa föremål som sträcker sig ovanför marken utanför gränsen för det definierade området, men inte varje del (t ex en trädrot) som sitter fast på eller är under markytan utanför gränsen för det definierade området.

Mark under arbete omfattar även följande, även om tävlingsledningen inte definierar dem som sådant:

  • Varje hål gjort av tävlingsledningen eller banpersonalen när:
    • Banan sätts upp (t ex ett hål där en pinne har flyttats eller hålet på en dubbelgreen som används för spelet på ett annat hål), eller
    • I samband med underhåll av banan (t ex ett hål som gjorts när man avlägsnat grästorv eller en trädstubbe eller lagt ner rörledningar, men luftningshål inkluderas inte).
  • Gräsklipp, löv och varje annat material som samlats ihop för senare bortforsling, Men:
    • Allt naturmaterial som samlats ihop för bortforsling är också lösa naturföremål, och
    • Allt material som har lämnats på banan och som inte är avsett för bortforsling är inte mark under arbete, om inte tävlingsledningen har definierat det som sådant.
  • Varje naturlig livsmiljö för djur (t ex ett fågelbo) som är så nära en spelares boll att spelarens slag eller stans skulle kunna skada den, utom när livsmiljön har skapats av djur som definieras som lösa naturföremål (t ex maskar eller insekter).

Gränsen för mark under arbete bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När den definieras av pinnar utgörs gränsen för mark under arbete av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i mark under arbete.
  • Linjer: När den definieras av en målad linje på marken är den yttre kanten av linjen gränsen för mark under arbete, och själva linjen är inom mark under arbete.
  • Fysiska kännetecken: Fysiska kännetecken: När den definieras av fysiska kännetecken (t ex en blomrabatt eller gräsodling), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för mark under arbete är definierad.

När gränsen för mark under arbete definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var mark under arbete finns, men de har ingen annan betydelse.

 

Mark under arbete/1 – Skada orsakad av tävlingsledningen eller banpersonalen är inte alltid mark under arbete

Ett hål gjort av banpersonalen är mark under arbete även om det inte markerats som mark under arbete. Men alla skador som orsakats av banpersonalen är inte per automatik, mark under arbete.

Exempel på skada som inte per automatik är mark under arbete innefattar:

  • ett hjulspår gjort av en traktor (men tävlingsledningen har rätt att förklara ett djupt hjulspår som mark under arbete).
  • en gammal hålplugg som sjunkit under greenytan men se Regel 13.1c (Tillåtna förbättringar på green).

Mark under arbete/2 – Boll i träd som har sina rötter i mark under arbete är i mark under arbete

Om ett träd har sina rötter i mark under arbete och en spelares boll är på en av trädets grenar är bollen i mark under arbete även om grenen sträcker sig utanför det definierade området.

Om spelaren bestämmer sig för att ta lättnad utan plikt enligt Regel 16.1 och punkten på marken direkt under där bollen ligger i trädet är utanför detta mark under arbete, är referenspunkten för att bestämma lättnadsområdet och ta lättnad, den punkten på marken.

Mark under arbete/3 – Kullfallet träd eller trädstump är inte alltid mark under arbete

Ett kullfallet träd eller en trädstump som tävlingsledningen har för avsikt att ta bort, men inte håller på att tas bort, är inte automatiskt mark under arbete. Men om trädet och trädstumpen är på väg att grävas upp eller sågas upp för att senare tas bort är de ”material ihopsamlat för att senare tas bort” och är därför mark under arbete.

Till exempel om ett träd har fallit på spelfältet och fortfarande sitter fast i trädstubben är inte mark under arbete. Men en spelare skulle kunna begära att tävlingsledningen ger lättnad och tävlingsledningen skulle ha rätt att förklara området som täcks av det fallna trädet för att vara mark under arbete.

Känt eller så gott som säkert

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

  • Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
  • även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

 

Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas

När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.

Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:

  • effekten av varje handling som utförs nära bollen (t ex att röra på lösa naturföremål, övningssvingar, att grunda klubban och att ta en stans),
  • tid som förflutit mellan sådana handlingar och bollens rörelse,
  • bollens läge innan den rubbades (t ex på en fairway, liggande ovanpå längre gräs, på en ojämnhet  på markytan eller på greenen),
  • förhållanden på marken i närheten av bollen (t ex lutningsgrad eller närvaro av ojämnheter på markytan etc.) och
  • vindhastighet och vindriktning, regn och andra väderförhållanden.

Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut

Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.

Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:

  • en spelares utslag blir liggande i ett område med hög ruff och ett stort hål gjort av djur. Efter ett treminuters letande, fastställs det att det inte är känt eller så gott som säkert att bollen är i hålet som gjorts av ett djur. När spelaren återvänder till tee hittas bollen i hålet som gjorts av ett djur.
  • Även om spelaren ännu inte satt en annan boll i spel måste spelaren ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2.b – Vad man ska göra när en boll är förlorad eller out of bounds) eftersom det inte var känt eller så gott som säkert att bollen var i hålet som gjorts av ett djur när söktiden tog slut.
  • en spelare kan inte hitta sin boll och tror att den kan ha tagits upp av en åskådare (utomstående) men det finns inte tillräckligt med bevis för att detta ska vara så gott som säkert. Strax efter att treminuters söktiden tar slut upptäcks att en åskådare har spelarens boll.

Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.

Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare

Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.

Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.

Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.

Mark under arbete

Varje del av banan som tävlingsledningen definierar som mark under arbete (antingen genom att markera det eller på annat sätt). Varje definierat mark under arbete innefattar både:

  • all mark innanför gränsen för det definierade området samt
  • Allt gräs, varje buske, träd eller annat som växer eller fastsittande naturföremål som är rotade inom det definierade området, inklusive varje del av dessa föremål som sträcker sig ovanför marken utanför gränsen för det definierade området, men inte varje del (t ex en trädrot) som sitter fast på eller är under markytan utanför gränsen för det definierade området.

Mark under arbete omfattar även följande, även om tävlingsledningen inte definierar dem som sådant:

  • Varje hål gjort av tävlingsledningen eller banpersonalen när:
    • Banan sätts upp (t ex ett hål där en pinne har flyttats eller hålet på en dubbelgreen som används för spelet på ett annat hål), eller
    • I samband med underhåll av banan (t ex ett hål som gjorts när man avlägsnat grästorv eller en trädstubbe eller lagt ner rörledningar, men luftningshål inkluderas inte).
  • Gräsklipp, löv och varje annat material som samlats ihop för senare bortforsling, Men:
    • Allt naturmaterial som samlats ihop för bortforsling är också lösa naturföremål, och
    • Allt material som har lämnats på banan och som inte är avsett för bortforsling är inte mark under arbete, om inte tävlingsledningen har definierat det som sådant.
  • Varje naturlig livsmiljö för djur (t ex ett fågelbo) som är så nära en spelares boll att spelarens slag eller stans skulle kunna skada den, utom när livsmiljön har skapats av djur som definieras som lösa naturföremål (t ex maskar eller insekter).

Gränsen för mark under arbete bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När den definieras av pinnar utgörs gränsen för mark under arbete av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i mark under arbete.
  • Linjer: När den definieras av en målad linje på marken är den yttre kanten av linjen gränsen för mark under arbete, och själva linjen är inom mark under arbete.
  • Fysiska kännetecken: Fysiska kännetecken: När den definieras av fysiska kännetecken (t ex en blomrabatt eller gräsodling), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för mark under arbete är definierad.

När gränsen för mark under arbete definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var mark under arbete finns, men de har ingen annan betydelse.

 

Mark under arbete/1 – Skada orsakad av tävlingsledningen eller banpersonalen är inte alltid mark under arbete

Ett hål gjort av banpersonalen är mark under arbete även om det inte markerats som mark under arbete. Men alla skador som orsakats av banpersonalen är inte per automatik, mark under arbete.

Exempel på skada som inte per automatik är mark under arbete innefattar:

  • ett hjulspår gjort av en traktor (men tävlingsledningen har rätt att förklara ett djupt hjulspår som mark under arbete).
  • en gammal hålplugg som sjunkit under greenytan men se Regel 13.1c (Tillåtna förbättringar på green).

Mark under arbete/2 – Boll i träd som har sina rötter i mark under arbete är i mark under arbete

Om ett träd har sina rötter i mark under arbete och en spelares boll är på en av trädets grenar är bollen i mark under arbete även om grenen sträcker sig utanför det definierade området.

Om spelaren bestämmer sig för att ta lättnad utan plikt enligt Regel 16.1 och punkten på marken direkt under där bollen ligger i trädet är utanför detta mark under arbete, är referenspunkten för att bestämma lättnadsområdet och ta lättnad, den punkten på marken.

Mark under arbete/3 – Kullfallet träd eller trädstump är inte alltid mark under arbete

Ett kullfallet träd eller en trädstump som tävlingsledningen har för avsikt att ta bort, men inte håller på att tas bort, är inte automatiskt mark under arbete. Men om trädet och trädstumpen är på väg att grävas upp eller sågas upp för att senare tas bort är de ”material ihopsamlat för att senare tas bort” och är därför mark under arbete.

Till exempel om ett träd har fallit på spelfältet och fortfarande sitter fast i trädstubben är inte mark under arbete. Men en spelare skulle kunna begära att tävlingsledningen ger lättnad och tävlingsledningen skulle ha rätt att förklara området som täcks av det fallna trädet för att vara mark under arbete.

Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Känt eller så gott som säkert

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

  • Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
  • även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

 

Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas

När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.

Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:

  • effekten av varje handling som utförs nära bollen (t ex att röra på lösa naturföremål, övningssvingar, att grunda klubban och att ta en stans),
  • tid som förflutit mellan sådana handlingar och bollens rörelse,
  • bollens läge innan den rubbades (t ex på en fairway, liggande ovanpå längre gräs, på en ojämnhet  på markytan eller på greenen),
  • förhållanden på marken i närheten av bollen (t ex lutningsgrad eller närvaro av ojämnheter på markytan etc.) och
  • vindhastighet och vindriktning, regn och andra väderförhållanden.

Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut

Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.

Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:

  • en spelares utslag blir liggande i ett område med hög ruff och ett stort hål gjort av djur. Efter ett treminuters letande, fastställs det att det inte är känt eller så gott som säkert att bollen är i hålet som gjorts av ett djur. När spelaren återvänder till tee hittas bollen i hålet som gjorts av ett djur.
  • Även om spelaren ännu inte satt en annan boll i spel måste spelaren ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2.b – Vad man ska göra när en boll är förlorad eller out of bounds) eftersom det inte var känt eller så gott som säkert att bollen var i hålet som gjorts av ett djur när söktiden tog slut.
  • en spelare kan inte hitta sin boll och tror att den kan ha tagits upp av en åskådare (utomstående) men det finns inte tillräckligt med bevis för att detta ska vara så gott som säkert. Strax efter att treminuters söktiden tar slut upptäcks att en åskådare har spelarens boll.

Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.

Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare

Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.

Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.

Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Slag och distans

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

  • får ett slags plikt samt
  • Förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.
Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Återplacera

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel(se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

 

Återplacera/1 – Bollen får inte återplaceras med en klubba

För att en boll ska ha återplacerats på rätt sätt måste den läggas ned och släppas. Detta innebär att spelaren måste använda sin hand för att sätta tillbaka bollen i spel på den punkt som den lyftes eller rubbades ifrån.

Till exempel, om en spelare lyfter sin boll från greenen och placerar den åt sidan, får spelaren inte återplacera bollen genom att rulla den med klubban till dess rätta plats. Om spelaren gör så, har bollen inte återplacerats på rätt sätt och spelaren får ett slags plikt enligt Regel 14.2b(2) (Hur en boll måste återplaceras) om inte felet rättas till innan slaget slås.

Markera

Att visa platsen för en boll i vila genom att antingen:

  • Placera en bollmarkering precis bakom eller precis intill bollen, eller
  • hålla en klubba på marken precis bakom eller precis intill bollen.

Detta görs för att visa den plats där bollen måste återplaceras efter att den är lyft.

Återplacera

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel(se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

 

Återplacera/1 – Bollen får inte återplaceras med en klubba

För att en boll ska ha återplacerats på rätt sätt måste den läggas ned och släppas. Detta innebär att spelaren måste använda sin hand för att sätta tillbaka bollen i spel på den punkt som den lyftes eller rubbades ifrån.

Till exempel, om en spelare lyfter sin boll från greenen och placerar den åt sidan, får spelaren inte återplacera bollen genom att rulla den med klubban till dess rätta plats. Om spelaren gör så, har bollen inte återplacerats på rätt sätt och spelaren får ett slags plikt enligt Regel 14.2b(2) (Hur en boll måste återplaceras) om inte felet rättas till innan slaget slås.

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Klubblängd

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

 

Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning

Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.

Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av

Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.

Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.

Klargörande – Innebörden av klubblängdvid spel med partner

I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Återplacera

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel(se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

 

Återplacera/1 – Bollen får inte återplaceras med en klubba

För att en boll ska ha återplacerats på rätt sätt måste den läggas ned och släppas. Detta innebär att spelaren måste använda sin hand för att sätta tillbaka bollen i spel på den punkt som den lyftes eller rubbades ifrån.

Till exempel, om en spelare lyfter sin boll från greenen och placerar den åt sidan, får spelaren inte återplacera bollen genom att rulla den med klubban till dess rätta plats. Om spelaren gör så, har bollen inte återplacerats på rätt sätt och spelaren får ett slags plikt enligt Regel 14.2b(2) (Hur en boll måste återplaceras) om inte felet rättas till innan slaget slås.

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Green

Området på hålet som spelaren spelar som:

  • är särskilt iordningställt för puttning eller
  • Tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i. Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida intetävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

  • Behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Känt eller så gott som säkert

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

  • Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
  • även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

 

Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas

När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.

Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:

  • effekten av varje handling som utförs nära bollen (t ex att röra på lösa naturföremål, övningssvingar, att grunda klubban och att ta en stans),
  • tid som förflutit mellan sådana handlingar och bollens rörelse,
  • bollens läge innan den rubbades (t ex på en fairway, liggande ovanpå längre gräs, på en ojämnhet  på markytan eller på greenen),
  • förhållanden på marken i närheten av bollen (t ex lutningsgrad eller närvaro av ojämnheter på markytan etc.) och
  • vindhastighet och vindriktning, regn och andra väderförhållanden.

Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut

Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.

Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:

  • en spelares utslag blir liggande i ett område med hög ruff och ett stort hål gjort av djur. Efter ett treminuters letande, fastställs det att det inte är känt eller så gott som säkert att bollen är i hålet som gjorts av ett djur. När spelaren återvänder till tee hittas bollen i hålet som gjorts av ett djur.
  • Även om spelaren ännu inte satt en annan boll i spel måste spelaren ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2.b – Vad man ska göra när en boll är förlorad eller out of bounds) eftersom det inte var känt eller så gott som säkert att bollen var i hålet som gjorts av ett djur när söktiden tog slut.
  • en spelare kan inte hitta sin boll och tror att den kan ha tagits upp av en åskådare (utomstående) men det finns inte tillräckligt med bevis för att detta ska vara så gott som säkert. Strax efter att treminuters söktiden tar slut upptäcks att en åskådare har spelarens boll.

Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.

Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare

Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.

Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.

Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.

Out of bounds

Alla områden utanför banans gräns som den definierats av tävlingsledningen. Alla områden innanför den gränsen är på banan.

Gränsen för banan sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och annat (t ex alla naturliga eller konstgjorda föremål) innanför banans gräns är på banan, oavsett om de är på, ovanför eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför banans gräns (t ex trappsteg som sitter fast i ett gränsstängsel, eller ett träd med rötterna utanför gränsen med grenar som når innanför gränsen eller omvänt), är bara den del av föremålet som är utanför banans gräns out of bounds.

Banans gräns bör definieras av föremål för banans gräns eller av linjer:

  • Föremål för banans gräns När gränsen definieras av pinnar eller ett stängsel, bestäms den av linjen mellan de innersta punkterna på pinnarna eller stängselstolparna på bansidan i marknivå (med undantag för vinklade stöd), och dessa pinnar eller stängselstolpar är out of bounds.
    När gränsen definieras av andra föremål, t ex en mur, eller när tävlingsledningen önskar använda ett gränsstängsel på ett annat sätt, bör tävlingsledningen definiera gränsen.
  • Linjer: När gränsen definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens bansida, och själva linjen är out of bounds.
    När en linje på marken definierar gränsen, kan pinnar användas för att visa var gränsen är, men de har ingen annan betydelse.

Gränspinnar eller linjer bör vara vita.

Slag och distans

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

  • får ett slags plikt samt
  • Förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.
Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Out of bounds

Alla områden utanför banans gräns som den definierats av tävlingsledningen. Alla områden innanför den gränsen är på banan.

Gränsen för banan sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och annat (t ex alla naturliga eller konstgjorda föremål) innanför banans gräns är på banan, oavsett om de är på, ovanför eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför banans gräns (t ex trappsteg som sitter fast i ett gränsstängsel, eller ett träd med rötterna utanför gränsen med grenar som når innanför gränsen eller omvänt), är bara den del av föremålet som är utanför banans gräns out of bounds.

Banans gräns bör definieras av föremål för banans gräns eller av linjer:

  • Föremål för banans gräns När gränsen definieras av pinnar eller ett stängsel, bestäms den av linjen mellan de innersta punkterna på pinnarna eller stängselstolparna på bansidan i marknivå (med undantag för vinklade stöd), och dessa pinnar eller stängselstolpar är out of bounds.
    När gränsen definieras av andra föremål, t ex en mur, eller när tävlingsledningen önskar använda ett gränsstängsel på ett annat sätt, bör tävlingsledningen definiera gränsen.
  • Linjer: När gränsen definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens bansida, och själva linjen är out of bounds.
    När en linje på marken definierar gränsen, kan pinnar användas för att visa var gränsen är, men de har ingen annan betydelse.

Gränspinnar eller linjer bör vara vita.

Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Förlorad

Statusen för en boll som inte hittas inom tre minuter från det att spelaren eller hans/hennes caddie (eller spelarens partner eller partnerns caddie) börjar leta efter den.

Om sökandet börjar och sedan tillfälligtvis avbryts av någon fullgod orsak (t ex när spelaren slutar leta vid avbrott i spel eller måste kliva åt sidan för att vänta på att en annan spelare ska spela) eller när spelaren av misstag har identifierat fel boll:

  • Tiden mellan avbrottet och när letandet återupptas räknas inte, och
  • den tillåtna tiden för letande är totalt tre minuter, och tiden för letande räknas både före avbrottet och efter att letandet återupptas.

 

Förlorad/1 – Boll får inte förklaras vara förlorad

En spelare får inte göra en boll förlorad genom ett tillkännagivande. En boll är bara förlorad när den inte återfunnits inom tre minuter efter det att spelaren eller hans/hennes caddie eller partner börjar leta efter den.

Till exempel, en spelare börjar leta efter sin boll i två minuter, förklarar den förlorad och går tillbaka för ett spela en annan boll. Innan spelaren sätter en annan boll i spel, återfinns den ursprungliga bollen inom tre minuters söktiden. Eftersom spelaren inte får förklara sin boll förlorad förblir den ursprungliga bollen i spel.

Förlorad/2 – Spelare får inte fördröja starten på letande för att få en fördel

Tre-minuters söktiden för en boll börjar när spelaren eller hans/hennes caddie (eller spelarens partner eller partnerns caddie) börjar leta efter den. Spelaren får inte fördröja starten på letandet för att få en fördel genom att tillåta andra personer att också leta efter sin boll.

Till exempel, om en spelare går mot sin boll och åskådare redan letar efter bollen kan spelaren inte avsiktligt fördröja att komma till området för att förhindra att tre-minuters söktiden börjar. Under sådana förhållanden börjar söktiden när spelaren skulle kunna ha varit på plats för att leta om spelaren inte avsiktligt fördröjt att komma till området.

Förlorad/3 - Söktiden fortsätter när spelare återvänder för att spela provisorisk boll

Om en spelare har börjat leta efter sin boll och återvänder till platsen för föregående slag för att spela en provisorisk boll fortsätter tre-minuters söktiden oavsett om någon fortsätter att leta efter spelarens boll eller inte.

Förlorad/4 – Söktiden när det letas efter två bollar

När en spelare har spelat två bollar (t ex bollen i spel och en provisorisk boll) och letar efter båda beror det på hur nära varandra de två bollarna är för att spelaren ska ha rätt till två separata tre-minuters söktider.

Om bollarna är i samma område där de samtidigt kan letas efter, tillåts spelaren bara tre minuter för att leta efter båda bollarna. Men om bollarna är i olika områden (t ex på motsatta sidorna av fairway) tillåts spelaren en tre-minuters söktid för var och en av bollarna.

Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Klubblängd

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

 

Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning

Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.

Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av

Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.

Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.

Klargörande – Innebörden av klubblängdvid spel med partner

I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Klubblängd

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

 

Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning

Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.

Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av

Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.

Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.

Klargörande – Innebörden av klubblängdvid spel med partner

I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

I spel

Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:

  • En boll blir i spel på ett hål först:
    • När spelaren slår ett slag mot den från innanför tee, eller
    • I matchspel, när spelaren slår ett slag mot den från utanför tee och motspelaren inte återkallar slaget i enlighet med Regel 6.1b.
  • Den bollen fortsätter att vara i spel tills den är hålad, utom att den inte längre är i spel:
    • När den är lyft från banan,
    • När den är förlorad (även om den har stannat på banan) eller har stannat out of bounds, eller
    • När en annan boll är inbytt i stället för den, även om detta inte är tillåtet enligt en regel.

En boll som inte är i spel är fel boll.

Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)

När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.

När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:

  • Om bollen inte har lyfts, är den fortfarande i spel, och
  • Om bollen har lyfts och återplacerats, är den i spel även om bollmarkeringen inte har tagits bort.
Förlorad

Statusen för en boll som inte hittas inom tre minuter från det att spelaren eller hans/hennes caddie (eller spelarens partner eller partnerns caddie) börjar leta efter den.

Om sökandet börjar och sedan tillfälligtvis avbryts av någon fullgod orsak (t ex när spelaren slutar leta vid avbrott i spel eller måste kliva åt sidan för att vänta på att en annan spelare ska spela) eller när spelaren av misstag har identifierat fel boll:

  • Tiden mellan avbrottet och när letandet återupptas räknas inte, och
  • den tillåtna tiden för letande är totalt tre minuter, och tiden för letande räknas både före avbrottet och efter att letandet återupptas.

 

Förlorad/1 – Boll får inte förklaras vara förlorad

En spelare får inte göra en boll förlorad genom ett tillkännagivande. En boll är bara förlorad när den inte återfunnits inom tre minuter efter det att spelaren eller hans/hennes caddie eller partner börjar leta efter den.

Till exempel, en spelare börjar leta efter sin boll i två minuter, förklarar den förlorad och går tillbaka för ett spela en annan boll. Innan spelaren sätter en annan boll i spel, återfinns den ursprungliga bollen inom tre minuters söktiden. Eftersom spelaren inte får förklara sin boll förlorad förblir den ursprungliga bollen i spel.

Förlorad/2 – Spelare får inte fördröja starten på letande för att få en fördel

Tre-minuters söktiden för en boll börjar när spelaren eller hans/hennes caddie (eller spelarens partner eller partnerns caddie) börjar leta efter den. Spelaren får inte fördröja starten på letandet för att få en fördel genom att tillåta andra personer att också leta efter sin boll.

Till exempel, om en spelare går mot sin boll och åskådare redan letar efter bollen kan spelaren inte avsiktligt fördröja att komma till området för att förhindra att tre-minuters söktiden börjar. Under sådana förhållanden börjar söktiden när spelaren skulle kunna ha varit på plats för att leta om spelaren inte avsiktligt fördröjt att komma till området.

Förlorad/3 - Söktiden fortsätter när spelare återvänder för att spela provisorisk boll

Om en spelare har börjat leta efter sin boll och återvänder till platsen för föregående slag för att spela en provisorisk boll fortsätter tre-minuters söktiden oavsett om någon fortsätter att leta efter spelarens boll eller inte.

Förlorad/4 – Söktiden när det letas efter två bollar

När en spelare har spelat två bollar (t ex bollen i spel och en provisorisk boll) och letar efter båda beror det på hur nära varandra de två bollarna är för att spelaren ska ha rätt till två separata tre-minuters söktider.

Om bollarna är i samma område där de samtidigt kan letas efter, tillåts spelaren bara tre minuter för att leta efter båda bollarna. Men om bollarna är i olika områden (t ex på motsatta sidorna av fairway) tillåts spelaren en tre-minuters söktid för var och en av bollarna.

Out of bounds

Alla områden utanför banans gräns som den definierats av tävlingsledningen. Alla områden innanför den gränsen är på banan.

Gränsen för banan sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och annat (t ex alla naturliga eller konstgjorda föremål) innanför banans gräns är på banan, oavsett om de är på, ovanför eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför banans gräns (t ex trappsteg som sitter fast i ett gränsstängsel, eller ett träd med rötterna utanför gränsen med grenar som når innanför gränsen eller omvänt), är bara den del av föremålet som är utanför banans gräns out of bounds.

Banans gräns bör definieras av föremål för banans gräns eller av linjer:

  • Föremål för banans gräns När gränsen definieras av pinnar eller ett stängsel, bestäms den av linjen mellan de innersta punkterna på pinnarna eller stängselstolparna på bansidan i marknivå (med undantag för vinklade stöd), och dessa pinnar eller stängselstolpar är out of bounds.
    När gränsen definieras av andra föremål, t ex en mur, eller när tävlingsledningen önskar använda ett gränsstängsel på ett annat sätt, bör tävlingsledningen definiera gränsen.
  • Linjer: När gränsen definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens bansida, och själva linjen är out of bounds.
    När en linje på marken definierar gränsen, kan pinnar användas för att visa var gränsen är, men de har ingen annan betydelse.

Gränspinnar eller linjer bör vara vita.

I spel

Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:

  • En boll blir i spel på ett hål först:
    • När spelaren slår ett slag mot den från innanför tee, eller
    • I matchspel, när spelaren slår ett slag mot den från utanför tee och motspelaren inte återkallar slaget i enlighet med Regel 6.1b.
  • Den bollen fortsätter att vara i spel tills den är hålad, utom att den inte längre är i spel:
    • När den är lyft från banan,
    • När den är förlorad (även om den har stannat på banan) eller har stannat out of bounds, eller
    • När en annan boll är inbytt i stället för den, även om detta inte är tillåtet enligt en regel.

En boll som inte är i spel är fel boll.

Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)

När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.

När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:

  • Om bollen inte har lyfts, är den fortfarande i spel, och
  • Om bollen har lyfts och återplacerats, är den i spel även om bollmarkeringen inte har tagits bort.
Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Känt eller så gott som säkert

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

  • Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
  • även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

 

Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas

När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.

Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:

  • effekten av varje handling som utförs nära bollen (t ex att röra på lösa naturföremål, övningssvingar, att grunda klubban och att ta en stans),
  • tid som förflutit mellan sådana handlingar och bollens rörelse,
  • bollens läge innan den rubbades (t ex på en fairway, liggande ovanpå längre gräs, på en ojämnhet  på markytan eller på greenen),
  • förhållanden på marken i närheten av bollen (t ex lutningsgrad eller närvaro av ojämnheter på markytan etc.) och
  • vindhastighet och vindriktning, regn och andra väderförhållanden.

Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut

Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.

Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:

  • en spelares utslag blir liggande i ett område med hög ruff och ett stort hål gjort av djur. Efter ett treminuters letande, fastställs det att det inte är känt eller så gott som säkert att bollen är i hålet som gjorts av ett djur. När spelaren återvänder till tee hittas bollen i hålet som gjorts av ett djur.
  • Även om spelaren ännu inte satt en annan boll i spel måste spelaren ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2.b – Vad man ska göra när en boll är förlorad eller out of bounds) eftersom det inte var känt eller så gott som säkert att bollen var i hålet som gjorts av ett djur när söktiden tog slut.
  • en spelare kan inte hitta sin boll och tror att den kan ha tagits upp av en åskådare (utomstående) men det finns inte tillräckligt med bevis för att detta ska vara så gott som säkert. Strax efter att treminuters söktiden tar slut upptäcks att en åskådare har spelarens boll.

Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.

Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare

Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.

Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.

Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Slag och distans

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

  • får ett slags plikt samt
  • Förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.
Provisorisk boll

En annan boll som spelas ifall bollen som just spelats av spelaren kan vara:

  • Out of bounds, eller
  • Förlorad utanför ett pliktområde.

En provisorisk boll är inte spelarens boll i spel, såvida den inte blir bollen i spel enligt Regel 18.3c.

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Spellinje

Den linje som spelaren avser att hans/hennes boll ska följa efter ett slag, inklusive området på den linjen som är på ett rimligt avstånd upp från marken och på båda sidor om den linjen.

Spellinjen är inte nödvändigtvis en rak linje mellan två punkter (den kan, till exempel, vara en krökt linje, beroende på vilken väg spelaren har tänkt att bollen ska ta).

I spel

Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:

  • En boll blir i spel på ett hål först:
    • När spelaren slår ett slag mot den från innanför tee, eller
    • I matchspel, när spelaren slår ett slag mot den från utanför tee och motspelaren inte återkallar slaget i enlighet med Regel 6.1b.
  • Den bollen fortsätter att vara i spel tills den är hålad, utom att den inte längre är i spel:
    • När den är lyft från banan,
    • När den är förlorad (även om den har stannat på banan) eller har stannat out of bounds, eller
    • När en annan boll är inbytt i stället för den, även om detta inte är tillåtet enligt en regel.

En boll som inte är i spel är fel boll.

Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)

När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.

När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:

  • Om bollen inte har lyfts, är den fortfarande i spel, och
  • Om bollen har lyfts och återplacerats, är den i spel även om bollmarkeringen inte har tagits bort.
Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Klubblängd

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

 

Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning

Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.

Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av

Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.

Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.

Klargörande – Innebörden av klubblängdvid spel med partner

I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Klubblängd

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

 

Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning

Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.

Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av

Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.

Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.

Klargörande – Innebörden av klubblängdvid spel med partner

I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Onormala banförhållanden

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

  • Hål gjort av djur
  • Mark under arbete
  • Oflyttbart tillverkat föremål, eller
  • Tillfälligt vatten.
Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Out of bounds

Alla områden utanför banans gräns som den definierats av tävlingsledningen. Alla områden innanför den gränsen är på banan.

Gränsen för banan sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och annat (t ex alla naturliga eller konstgjorda föremål) innanför banans gräns är på banan, oavsett om de är på, ovanför eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför banans gräns (t ex trappsteg som sitter fast i ett gränsstängsel, eller ett träd med rötterna utanför gränsen med grenar som når innanför gränsen eller omvänt), är bara den del av föremålet som är utanför banans gräns out of bounds.

Banans gräns bör definieras av föremål för banans gräns eller av linjer:

  • Föremål för banans gräns När gränsen definieras av pinnar eller ett stängsel, bestäms den av linjen mellan de innersta punkterna på pinnarna eller stängselstolparna på bansidan i marknivå (med undantag för vinklade stöd), och dessa pinnar eller stängselstolpar är out of bounds.
    När gränsen definieras av andra föremål, t ex en mur, eller när tävlingsledningen önskar använda ett gränsstängsel på ett annat sätt, bör tävlingsledningen definiera gränsen.
  • Linjer: När gränsen definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens bansida, och själva linjen är out of bounds.
    När en linje på marken definierar gränsen, kan pinnar användas för att visa var gränsen är, men de har ingen annan betydelse.

Gränspinnar eller linjer bör vara vita.

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Stans

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Spelförbudszon

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

  • skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
  • förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
  • skydda spelare från fara, samt
  • bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

 

Spelförbudszon/1 – Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon

Status för något växande som sträcker sig ut över en spelförbudszon beror på vilken sorts spelförbudszon det är. Detta är av betydelse eftersom något växande kan vara en del av spelförbudszonen, och då måste spelaren ta lättnad.

Till exempel, om en spelförbudszon har definierats som ett pliktområde (där kanterna sträcker uppåt och ned under marken), är varje del av något växande som sträcker sig ut över spelförbudszonens kanter inte en del av spelförbudszonen. Men, om en spelförbudszon har definierats som mark under arbete (vilket innefattar all mark innanför det definierade området och allt växande som sträcker sig ovan marken och utanför kanterna), är allt som hänger ut över kanten en del av spelförbudszonen.

Banan

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

  • Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
  • Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
  • Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Stans

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Stans

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Känt eller så gott som säkert

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

  • Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
  • även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

 

Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas

När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.

Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:

  • effekten av varje handling som utförs nära bollen (t ex att röra på lösa naturföremål, övningssvingar, att grunda klubban och att ta en stans),
  • tid som förflutit mellan sådana handlingar och bollens rörelse,
  • bollens läge innan den rubbades (t ex på en fairway, liggande ovanpå längre gräs, på en ojämnhet  på markytan eller på greenen),
  • förhållanden på marken i närheten av bollen (t ex lutningsgrad eller närvaro av ojämnheter på markytan etc.) och
  • vindhastighet och vindriktning, regn och andra väderförhållanden.

Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut

Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.

Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:

  • en spelares utslag blir liggande i ett område med hög ruff och ett stort hål gjort av djur. Efter ett treminuters letande, fastställs det att det inte är känt eller så gott som säkert att bollen är i hålet som gjorts av ett djur. När spelaren återvänder till tee hittas bollen i hålet som gjorts av ett djur.
  • Även om spelaren ännu inte satt en annan boll i spel måste spelaren ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2.b – Vad man ska göra när en boll är förlorad eller out of bounds) eftersom det inte var känt eller så gott som säkert att bollen var i hålet som gjorts av ett djur när söktiden tog slut.
  • en spelare kan inte hitta sin boll och tror att den kan ha tagits upp av en åskådare (utomstående) men det finns inte tillräckligt med bevis för att detta ska vara så gott som säkert. Strax efter att treminuters söktiden tar slut upptäcks att en åskådare har spelarens boll.

Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.

Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare

Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.

Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.

Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.

Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Klubblängd

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

 

Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning

Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.

Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av

Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.

Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.

Klargörande – Innebörden av klubblängdvid spel med partner

I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)