The R&A - Working for Golf
En boll i rörelse råkar träffa en person, ett djur eller föremål; Avsiktliga åtgärder för att påverka en boll i rörelse
Gå till avsnitt
11.1
11.1b
11.1b/1
11.1b/2
11.1b/C1
11.1b/C2
11.2
11.2a
11.2a/1
11.2c
11.2c(1)/1
11.3
11.3
11.3/1
Utforska mer

Tolkning 10
Tolkning 12

Syfte: Regel 11 omfattar vad man ska göra när en spelares boll i rörelse träffar en person, djur, utrustning eller något annat på banan. När detta händer oavsiktligt, blir det ingen plikt och spelaren måste normalt acceptera resultatet, oavsett om det är bra eller inte, och spela från den plats där bollen stannat. Regel 11 begränsar också en spelare från att avsiktligt vidta åtgärder för att påverka var varje boll i rörelse skulle kunna stanna.

11.1
En boll i rörelse träffar av misstag en person eller något utomstående
11.1b
En boll måste spelas som den ligger
11.1b/1
Spela från där bollen stannade när ett slag inte ska räknas är att spela från fel plats

När ett slag återkallas av motspelaren (såsom enligt Regel 6.4a(2) – Spela i fel ordning) eller inte räknas enligt en regel (såsom enligt Undantag 2 i Regel 11.1b – När en boll som spelats från green av misstag träffar någon person, djur eller flyttbart tillverkat föremål (inklusive annan boll i rörelse) på green) ska det bortses ifrån i spelarens score som om det aldrig ägt rum. Om spelaren inte återplacerar bollen, utan istället spelar från där bollen stannade, har spelaren spelat från fel plats och Regel 14.7 (Spela från fel plats) gäller eftersom spelaren var tvungen att spela om slaget.

Till exempel, en spelare slår ett slaggreen som av misstag träffar en hålkopp som följde med ur hålet när flaggstången togs bort (Undantag 2 till Regel 11.1b). I stället för att återplacera en boll och spela om slaget, spelar spelaren bollen från där den stannade. Slaget med bollen som av misstag träffade hålkoppen räknas inte i spelarens score. Men, genom att inte återplacera en boll som det krävdes, har spelaren spelat från fel plats och Regel 14.7 gäller.

Detta gäller också om en spelare spelar i fel ordning och slaget återkallas av motspelaren enligt Regel 6.4(2).

11.1b/2
Vad som ska göras när en boll rubbas efter att den av misstag påverkats eller stoppats

Om en boll stannar mot en person eller något utomstående efter att av misstag ha påverkats eller stoppats och personen eller det utomstående rör sig eller rubbas, gäller Regel 9, och spelaren måste följa den regeln. Men det blir ingen plikt enligt Regel 9 om bollen rubbas efter att ha stannat mot en person eller utrustning.

Exempel på när det inte blir någon plikt innefattar när:

  • Spelarens boll stannar mot motspelarens fot efter att den av misstag stoppades av denne och bollen rubbas som ett resultat av att motspelaren rör sig. Spelaren måste återplacera bollen i enlighet med Regel 9.5 men varken spelaren eller motspelaren får någon plikt.
  • Spelarens boll i rörelse stoppas av misstag av sin klubba efter att ha rullat tillbaka ner för en backe och bollen rubbas som ett resultat av att ta bort klubban. Spelaren måste återplacera bollen i enlighet med Regel 9.4 men får ingen plikt.

I andra situationer när en boll av misstag påverkades eller stoppades av något utomstående (såsom ett djur) och det utomstående rör sig och får bollen att rubbas, se Regel 9.6 för vad som ska göras.

11.1b/C1
Klargörande: Hur Undantag 2 till Regel 11.1b tillämpas

Undantag 2 till Regel 11.1b ska tillämpas genom att använda ”känt eller så gott som säkert” metoden. Därför, om det finns kunskap om eller avgörande bevis för att en boll som spelats från en green oavsiktligt träffar en person, ett djur eller ett flyttbart tillverkat föremål på greenen, räknas inte slaget.

(Klargörande tillagt 12/2018)

11.1b/C2
Klargörande: Levande insekter är djur

Undantag 2 till Regel 11.1b gäller för levande insekter eftersom de är djur.

(Klargörande tillagt 12/2018)

11.2
En boll i rörelse avsiktligt påverkad eller stoppad av en person
11.2a
När Regel 11.2 gäller
11.2a/1
Utrustning lämnad i ett visst läge efter att spelaren inser att den skulle kunna vara till hjälp om bollen skulle träffa den

Regel 11.2 gäller i situationer där en spelare inte till att börja med placerar utrustningen, något annat föremål eller person med avsikt att påverka bollen i rörelse, men efter att ha placerats av spelaren, inser denne att det skulle kunna påverka eller stoppa bollen och lämnar det avsiktligt där.

Ett exempel på där en spelare får plikt är när:

  • Efter att ha krattat en bunker, placerar en spelare krattan mellan greenen och bunkern, utan tanke på att den skulle kunna påverka bollen. Spelaren som nu har en putt nedför mot bunkern, inser att krattan skulle kunna stoppa bollen och spelar utan att först flytta krattan. Spelaren puttar och bollen stoppas av krattan.

Ett exempel på där spelaren inte får plikt är när:

  • En kratta har lämnats kvar mellan greenen och en bunker av en föregående grupp. En spelare, som har en putt nedför mot bunkern ser krattan och lämnar kvar den där eftersom den skulle kunna stoppa bollen om spelarens putt är för hård. Spelaren puttar och bollen stoppas av krattan.
11.2c
Plats som en avsiktligt påverkad eller stoppad boll måste spelas ifrån
11.2c(1)/1
Alternativ när en boll skulle ha kunnat stanna i ett pliktområde

När en boll i rörelse avsiktligt påverkas eller stoppas och det bedöms att den skulle kunna ha stannat i ett pliktområde, har spelaren valet att droppa en boll i pliktområdet (Regel 11.2c(1)) eller att ta lättnad från pliktområdet (Regel 17.1d).

Om spelaren beslutar sig för att ta lättnad från pliktområdet eftersom spelaren inte vill droppa en boll i lättnadsområdet inne i pliktområdet, måste spelaren uppskatta den punkt där bollen senast skar gränsen på pliktområdet när lättnad tas enligt Regel 17.1d.

11.3
Avsiktligt flytta föremål eller förändra förhållanden för att påverka en boll i rörelse
11.3/1
Resultatet av avsiktliga handlingar för att påverka en boll i rörelse saknar betydelse

Regel 11.3 gäller när en spelare eller dennes caddie vidtar en avsiktlig åtgärd med avsikten att påverka en boll i rörelse, och spelaren bryter mot denna regel även om den avsiktliga åtgärden inte påverkar var bollen stannar.

Exempel på där spelaren får den allmänna plikten enligt Regel 11.3, och i slagspel måste spela bollen från där den stannar, innefattar när:

  • Spelarens boll ligger på spelfältet nedanför en sluttning. Spelaren slår ett slag och, medan bollen rullar tillbaka ner för sluttningen pressar spelaren ner en upphöjd torva i avsikt att förhindra bollen från att stanna i ett dåligt läge.
  • Spelaren tror att en kratta som ligger på marken skulle kunna stoppa eller påverka en annans spelares boll i rörelse, så därför lyfter spelaren krattan.

Exempel på där det inte blir någon plikt, och i slagspel måste spela bollen från där den stannar, innefattar när:

  • En spelares boll ligger på spelfältet nedanför en sluttning. Spelaren slår ett slag och bollen börjar rulla tillbaka ner för sluttningen. Utan att vara medveten om att bollen återvänder till området varifrån den spelats pressar spelaren ner en upphöjd torva utan någon avsikt att påverka var bollen skulle kunna stanna.
    Det blir ingen plikt även om bollen stannar i det tillplattade området.
  • Efter att ha slagit ett slag och medan bollen är i rörelse, lyfter en spelare en kratta i närheten för att ge den till annan spelare för ett stundande bunkerslag. Spelarens boll rullar genom området som krattan lyftes från.
Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Motspelare

Den person som en spelare tävlar mot i en match. Termen motspelare gäller endast i matchspel.

Återplacera

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel(se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

 

Återplacera/1 – Bollen får inte återplaceras med en klubba

För att en boll ska ha återplacerats på rätt sätt måste den läggas ned och släppas. Detta innebär att spelaren måste använda sin hand för att sätta tillbaka bollen i spel på den punkt som den lyftes eller rubbades ifrån.

Till exempel, om en spelare lyfter sin boll från greenen och placerar den åt sidan, får spelaren inte återplacera bollen genom att rulla den med klubban till dess rätta plats. Om spelaren gör så, har bollen inte återplacerats på rätt sätt och spelaren får ett slags plikt enligt Regel 14.2b(2) (Hur en boll måste återplaceras) om inte felet rättas till innan slaget slås.

Fel plats

Varje plats på banan utom en plats där spelaren måste eller får spela sin boll enligt reglerna.

Exempel på spel från fel plats är:

  • Att spela en boll efter att ha återplacerat den på fel punkt, eller utan att återplacera den när så krävs enligt reglerna.
  • Att spela en droppad boll utanför det tillåtna lättnadsområdet.
  • Att ta lättnad enligt fel regel, så att bollen droppas på och spelas från en plats som inte reglerna tillåter.
  • Att spela en boll från en spelförbudszon eller när en spelförbudszon inverkar störande på spelarens område för avsedd stans eller sving.

Att spela en boll från en plats utanför tee när spelet på ett hål påbörjas, eller i ett försök att rätta till detta fel är inte att spela från fel plats (se Regel 6.1b).

Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Green

Området på hålet som spelaren spelar som:

  • är särskilt iordningställt för puttning eller
  • Tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i. Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida intetävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

  • Behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Hål

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

  • - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
  • - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är håladgreen (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

 

Flaggstång

En flyttbar stång som tävlingsledningen satt i hålet för att visa spelarna var hålet är. Flaggstången inkluderar flaggan och varje annat material eller föremål som sitter fast på stången.

Kraven för en flaggstång är fastställda i Utrustningsreglerna (Equipment Rules).

 

Flaggstång/1 – Föremål hanteras som flaggstång när de används som flaggstång

Om ett konstgjort eller naturligt föremål används för att markera hålets läge behandlas det föremålet på samma sätt som flaggstången skulle ha behandlats.

Till exempel om flaggstången har tagits bort och spelaren vill få hålets läge utvisat men inte vill slösa tid på att hämta flaggstången, kan någon annan visa hålets läge med en klubba. Men vid tillämpning av reglerna behandlas klubban som om den var flaggstången.

Återplacera

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel(se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

 

Återplacera/1 – Bollen får inte återplaceras med en klubba

För att en boll ska ha återplacerats på rätt sätt måste den läggas ned och släppas. Detta innebär att spelaren måste använda sin hand för att sätta tillbaka bollen i spel på den punkt som den lyftes eller rubbades ifrån.

Till exempel, om en spelare lyfter sin boll från greenen och placerar den åt sidan, får spelaren inte återplacera bollen genom att rulla den med klubban till dess rätta plats. Om spelaren gör så, har bollen inte återplacerats på rätt sätt och spelaren får ett slags plikt enligt Regel 14.2b(2) (Hur en boll måste återplaceras) om inte felet rättas till innan slaget slås.

Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Återplacera

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel(se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

 

Återplacera/1 – Bollen får inte återplaceras med en klubba

För att en boll ska ha återplacerats på rätt sätt måste den läggas ned och släppas. Detta innebär att spelaren måste använda sin hand för att sätta tillbaka bollen i spel på den punkt som den lyftes eller rubbades ifrån.

Till exempel, om en spelare lyfter sin boll från greenen och placerar den åt sidan, får spelaren inte återplacera bollen genom att rulla den med klubban till dess rätta plats. Om spelaren gör så, har bollen inte återplacerats på rätt sätt och spelaren får ett slags plikt enligt Regel 14.2b(2) (Hur en boll måste återplaceras) om inte felet rättas till innan slaget slås.

Fel plats

Varje plats på banan utom en plats där spelaren måste eller får spela sin boll enligt reglerna.

Exempel på spel från fel plats är:

  • Att spela en boll efter att ha återplacerat den på fel punkt, eller utan att återplacera den när så krävs enligt reglerna.
  • Att spela en droppad boll utanför det tillåtna lättnadsområdet.
  • Att ta lättnad enligt fel regel, så att bollen droppas på och spelas från en plats som inte reglerna tillåter.
  • Att spela en boll från en spelförbudszon eller när en spelförbudszon inverkar störande på spelarens område för avsedd stans eller sving.

Att spela en boll från en plats utanför tee när spelet på ett hål påbörjas, eller i ett försök att rätta till detta fel är inte att spela från fel plats (se Regel 6.1b).

Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Motspelare

Den person som en spelare tävlar mot i en match. Termen motspelare gäller endast i matchspel.

Utomstående

Varje person eller föremål som kan påverka vad som händer med en spelares boll eller utrustning eller med banan:

  • Varje person (inklusive en annan spelare), utom spelaren själv eller hans/hennes caddie eller spelarens partner eller motspelare eller någon av deras caddies,
  • Alla djur samt
  • Alla naturliga eller konstgjorda föremål eller någonting annat (t ex en annan boll i rörelse), utom naturkrafter.

 

Utomstående/1 – Status för luft och vatten när det sprids på konstgjort sätt

Även om vind och vatten är naturkrafter och inte utomstående är vind och vatten som sprids på konstgjord väg något utomstående.

Inklusive till exempel:

  • Om en boll i vila på greenen inte har lyfts och återplacerats och den rubbas av luft från en fläkt vid kanten av en green måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
  • Om en boll rubbas av vatten från bevattningssystemet måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
Utomstående

Varje person eller föremål som kan påverka vad som händer med en spelares boll eller utrustning eller med banan:

  • Varje person (inklusive en annan spelare), utom spelaren själv eller hans/hennes caddie eller spelarens partner eller motspelare eller någon av deras caddies,
  • Alla djur samt
  • Alla naturliga eller konstgjorda föremål eller någonting annat (t ex en annan boll i rörelse), utom naturkrafter.

 

Utomstående/1 – Status för luft och vatten när det sprids på konstgjort sätt

Även om vind och vatten är naturkrafter och inte utomstående är vind och vatten som sprids på konstgjord väg något utomstående.

Inklusive till exempel:

  • Om en boll i vila på greenen inte har lyfts och återplacerats och den rubbas av luft från en fläkt vid kanten av en green måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
  • Om en boll rubbas av vatten från bevattningssystemet måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
Rubbad

När en boll i vila lämnat sitt ursprungliga läge och stannat på någon annan plats, och att detta kan ses med blotta ögat (oavsett om någon verkligen ser den göra detta eller ej).

Detta gäller oavsett om bollen har rört sig uppåt, neråt eller horisontellt i någon riktning bort från dess ursprungliga läge.

Om bollen bara vibrerar (även kallat oscillerar) och stannar i eller återvänder till sitt ursprungliga läge, har bollen inte rubbats.

 

Rubbad/1 – När en boll som vilar på ett föremål har rubbats

När det gäller att bestämma om en boll måste återplaceras eller om en spelare får plikt, ska en boll behandlas som om den rubbats bara om den har rubbats i förhållande till en specifik del av ett det större förhållande eller föremålet som den vilar på, om inte hela föremålet som bollen vilar på har rubbats i förhållande till marken.

Ett exempel på när en boll inte rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en trädklyka och trädklykan rör sig, men bollens läge i trädklykan har inte ändrats.

Exempel på när en boll har rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en stillaliggande plastbägare och bägaren själv rör sig i förhållande till marken eftersom den blåses iväg av vinden.
  • En boll ligger på eller i ett stillastående motorfordon som börjar röra sig.

Rubbad/2 – TV-bevis visar att boll i vila ändrat läge men inte så mycket att det skulle vara troligt att det gick att uppfatta med blotta ögat

När det ska bestämmas om en boll i vila har rubbats eller inte, måste spelaren göra den bedömning med utgångspunkt av all den information som rimligen stod till spelarens förfogande vid det tillfället, så att spelaren kan bestämma om bollen måste återplaceras enligt reglerna. När spelarens boll har lämnat sin ursprungliga punkt och blir liggande på någon annan plats, med så liten förflyttning att det inte rimligtvis skulle kunna urskiljas med blotta ögat då det skedde, är en spelares bedömning att bollen inte rubbats avgörande även om bedömningen senare, genom användning av avancerad teknologi, visar sig vara felaktig.

Å andra sidan om tävlingsledningen bestämmer att, baserat på all tillgänglig information som den har tillgång till, att bollen ändrat sitt läge med en sådan storlek på förflyttningen som rimligen skulle gå att urskilja med blotta ögat då det inträffade, ska bollen bestämmas ha rubbats även om ingen faktiskt såg den rubbas.

Utrustning

Allt som används, bärs, hålls eller medförs av spelaren eller spelarens caddie.

Föremål som används för omsorgen om banan, t.ex. krattor, är utrustning endast när de hålls eller bärs av spelaren eller caddien.

 

Utrustning/1 – Status för föremål som bärs av någon annan för spelaren

Föremål, andra än klubbor, som bärs av någon annan än spelaren eller dennes caddie är något utomstående, även om de tillhör spelaren. Men de är spelarens utrustning när de är i spelarens eller dennes caddies ägo.

Till exempel, om en spelare ber en åskådare att bära sitt paraply, är paraplyet något utomstående när det är i åskådarens ägo. Men om åskådaren ger paraplyet till spelaren är det nu spelarens utrustning.

Motspelare

Den person som en spelare tävlar mot i en match. Termen motspelare gäller endast i matchspel.

Rubbad

När en boll i vila lämnat sitt ursprungliga läge och stannat på någon annan plats, och att detta kan ses med blotta ögat (oavsett om någon verkligen ser den göra detta eller ej).

Detta gäller oavsett om bollen har rört sig uppåt, neråt eller horisontellt i någon riktning bort från dess ursprungliga läge.

Om bollen bara vibrerar (även kallat oscillerar) och stannar i eller återvänder till sitt ursprungliga läge, har bollen inte rubbats.

 

Rubbad/1 – När en boll som vilar på ett föremål har rubbats

När det gäller att bestämma om en boll måste återplaceras eller om en spelare får plikt, ska en boll behandlas som om den rubbats bara om den har rubbats i förhållande till en specifik del av ett det större förhållande eller föremålet som den vilar på, om inte hela föremålet som bollen vilar på har rubbats i förhållande till marken.

Ett exempel på när en boll inte rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en trädklyka och trädklykan rör sig, men bollens läge i trädklykan har inte ändrats.

Exempel på när en boll har rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en stillaliggande plastbägare och bägaren själv rör sig i förhållande till marken eftersom den blåses iväg av vinden.
  • En boll ligger på eller i ett stillastående motorfordon som börjar röra sig.

Rubbad/2 – TV-bevis visar att boll i vila ändrat läge men inte så mycket att det skulle vara troligt att det gick att uppfatta med blotta ögat

När det ska bestämmas om en boll i vila har rubbats eller inte, måste spelaren göra den bedömning med utgångspunkt av all den information som rimligen stod till spelarens förfogande vid det tillfället, så att spelaren kan bestämma om bollen måste återplaceras enligt reglerna. När spelarens boll har lämnat sin ursprungliga punkt och blir liggande på någon annan plats, med så liten förflyttning att det inte rimligtvis skulle kunna urskiljas med blotta ögat då det skedde, är en spelares bedömning att bollen inte rubbats avgörande även om bedömningen senare, genom användning av avancerad teknologi, visar sig vara felaktig.

Å andra sidan om tävlingsledningen bestämmer att, baserat på all tillgänglig information som den har tillgång till, att bollen ändrat sitt läge med en sådan storlek på förflyttningen som rimligen skulle gå att urskilja med blotta ögat då det inträffade, ska bollen bestämmas ha rubbats även om ingen faktiskt såg den rubbas.

Motspelare

Den person som en spelare tävlar mot i en match. Termen motspelare gäller endast i matchspel.

Återplacera

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel(se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

 

Återplacera/1 – Bollen får inte återplaceras med en klubba

För att en boll ska ha återplacerats på rätt sätt måste den läggas ned och släppas. Detta innebär att spelaren måste använda sin hand för att sätta tillbaka bollen i spel på den punkt som den lyftes eller rubbades ifrån.

Till exempel, om en spelare lyfter sin boll från greenen och placerar den åt sidan, får spelaren inte återplacera bollen genom att rulla den med klubban till dess rätta plats. Om spelaren gör så, har bollen inte återplacerats på rätt sätt och spelaren får ett slags plikt enligt Regel 14.2b(2) (Hur en boll måste återplaceras) om inte felet rättas till innan slaget slås.

Motspelare

Den person som en spelare tävlar mot i en match. Termen motspelare gäller endast i matchspel.

Rubbad

När en boll i vila lämnat sitt ursprungliga läge och stannat på någon annan plats, och att detta kan ses med blotta ögat (oavsett om någon verkligen ser den göra detta eller ej).

Detta gäller oavsett om bollen har rört sig uppåt, neråt eller horisontellt i någon riktning bort från dess ursprungliga läge.

Om bollen bara vibrerar (även kallat oscillerar) och stannar i eller återvänder till sitt ursprungliga läge, har bollen inte rubbats.

 

Rubbad/1 – När en boll som vilar på ett föremål har rubbats

När det gäller att bestämma om en boll måste återplaceras eller om en spelare får plikt, ska en boll behandlas som om den rubbats bara om den har rubbats i förhållande till en specifik del av ett det större förhållande eller föremålet som den vilar på, om inte hela föremålet som bollen vilar på har rubbats i förhållande till marken.

Ett exempel på när en boll inte rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en trädklyka och trädklykan rör sig, men bollens läge i trädklykan har inte ändrats.

Exempel på när en boll har rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en stillaliggande plastbägare och bägaren själv rör sig i förhållande till marken eftersom den blåses iväg av vinden.
  • En boll ligger på eller i ett stillastående motorfordon som börjar röra sig.

Rubbad/2 – TV-bevis visar att boll i vila ändrat läge men inte så mycket att det skulle vara troligt att det gick att uppfatta med blotta ögat

När det ska bestämmas om en boll i vila har rubbats eller inte, måste spelaren göra den bedömning med utgångspunkt av all den information som rimligen stod till spelarens förfogande vid det tillfället, så att spelaren kan bestämma om bollen måste återplaceras enligt reglerna. När spelarens boll har lämnat sin ursprungliga punkt och blir liggande på någon annan plats, med så liten förflyttning att det inte rimligtvis skulle kunna urskiljas med blotta ögat då det skedde, är en spelares bedömning att bollen inte rubbats avgörande även om bedömningen senare, genom användning av avancerad teknologi, visar sig vara felaktig.

Å andra sidan om tävlingsledningen bestämmer att, baserat på all tillgänglig information som den har tillgång till, att bollen ändrat sitt läge med en sådan storlek på förflyttningen som rimligen skulle gå att urskilja med blotta ögat då det inträffade, ska bollen bestämmas ha rubbats även om ingen faktiskt såg den rubbas.

Utomstående

Varje person eller föremål som kan påverka vad som händer med en spelares boll eller utrustning eller med banan:

  • Varje person (inklusive en annan spelare), utom spelaren själv eller hans/hennes caddie eller spelarens partner eller motspelare eller någon av deras caddies,
  • Alla djur samt
  • Alla naturliga eller konstgjorda föremål eller någonting annat (t ex en annan boll i rörelse), utom naturkrafter.

 

Utomstående/1 – Status för luft och vatten när det sprids på konstgjort sätt

Även om vind och vatten är naturkrafter och inte utomstående är vind och vatten som sprids på konstgjord väg något utomstående.

Inklusive till exempel:

  • Om en boll i vila på greenen inte har lyfts och återplacerats och den rubbas av luft från en fläkt vid kanten av en green måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
  • Om en boll rubbas av vatten från bevattningssystemet måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
Djur

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t.ex. maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Utomstående

Varje person eller föremål som kan påverka vad som händer med en spelares boll eller utrustning eller med banan:

  • Varje person (inklusive en annan spelare), utom spelaren själv eller hans/hennes caddie eller spelarens partner eller motspelare eller någon av deras caddies,
  • Alla djur samt
  • Alla naturliga eller konstgjorda föremål eller någonting annat (t ex en annan boll i rörelse), utom naturkrafter.

 

Utomstående/1 – Status för luft och vatten när det sprids på konstgjort sätt

Även om vind och vatten är naturkrafter och inte utomstående är vind och vatten som sprids på konstgjord väg något utomstående.

Inklusive till exempel:

  • Om en boll i vila på greenen inte har lyfts och återplacerats och den rubbas av luft från en fläkt vid kanten av en green måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
  • Om en boll rubbas av vatten från bevattningssystemet måste bollen återplaceras (Regel 9.6 och Regel 14.2).
Rubbad

När en boll i vila lämnat sitt ursprungliga läge och stannat på någon annan plats, och att detta kan ses med blotta ögat (oavsett om någon verkligen ser den göra detta eller ej).

Detta gäller oavsett om bollen har rört sig uppåt, neråt eller horisontellt i någon riktning bort från dess ursprungliga läge.

Om bollen bara vibrerar (även kallat oscillerar) och stannar i eller återvänder till sitt ursprungliga läge, har bollen inte rubbats.

 

Rubbad/1 – När en boll som vilar på ett föremål har rubbats

När det gäller att bestämma om en boll måste återplaceras eller om en spelare får plikt, ska en boll behandlas som om den rubbats bara om den har rubbats i förhållande till en specifik del av ett det större förhållande eller föremålet som den vilar på, om inte hela föremålet som bollen vilar på har rubbats i förhållande till marken.

Ett exempel på när en boll inte rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en trädklyka och trädklykan rör sig, men bollens läge i trädklykan har inte ändrats.

Exempel på när en boll har rubbats innefattar när:

  • En boll vilar i en stillaliggande plastbägare och bägaren själv rör sig i förhållande till marken eftersom den blåses iväg av vinden.
  • En boll ligger på eller i ett stillastående motorfordon som börjar röra sig.

Rubbad/2 – TV-bevis visar att boll i vila ändrat läge men inte så mycket att det skulle vara troligt att det gick att uppfatta med blotta ögat

När det ska bestämmas om en boll i vila har rubbats eller inte, måste spelaren göra den bedömning med utgångspunkt av all den information som rimligen stod till spelarens förfogande vid det tillfället, så att spelaren kan bestämma om bollen måste återplaceras enligt reglerna. När spelarens boll har lämnat sin ursprungliga punkt och blir liggande på någon annan plats, med så liten förflyttning att det inte rimligtvis skulle kunna urskiljas med blotta ögat då det skedde, är en spelares bedömning att bollen inte rubbats avgörande även om bedömningen senare, genom användning av avancerad teknologi, visar sig vara felaktig.

Å andra sidan om tävlingsledningen bestämmer att, baserat på all tillgänglig information som den har tillgång till, att bollen ändrat sitt läge med en sådan storlek på förflyttningen som rimligen skulle gå att urskilja med blotta ögat då det inträffade, ska bollen bestämmas ha rubbats även om ingen faktiskt såg den rubbas.

Utrustning

Allt som används, bärs, hålls eller medförs av spelaren eller spelarens caddie.

Föremål som används för omsorgen om banan, t.ex. krattor, är utrustning endast när de hålls eller bärs av spelaren eller caddien.

 

Utrustning/1 – Status för föremål som bärs av någon annan för spelaren

Föremål, andra än klubbor, som bärs av någon annan än spelaren eller dennes caddie är något utomstående, även om de tillhör spelaren. Men de är spelarens utrustning när de är i spelarens eller dennes caddies ägo.

Till exempel, om en spelare ber en åskådare att bära sitt paraply, är paraplyet något utomstående när det är i åskådarens ägo. Men om åskådaren ger paraplyet till spelaren är det nu spelarens utrustning.

Bunker

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

  • en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
  • jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t.ex. gräs, buskar eller träd),
  • sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
  • Alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern sommark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Green

Området på hålet som spelaren spelar som:

  • är särskilt iordningställt för puttning eller
  • Tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i. Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida intetävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

  • Behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Bunker

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

  • en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
  • jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t.ex. gräs, buskar eller träd),
  • sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
  • Alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern sommark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Bunker

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

  • en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
  • jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t.ex. gräs, buskar eller träd),
  • sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
  • Alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern sommark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Green

Området på hålet som spelaren spelar som:

  • är särskilt iordningställt för puttning eller
  • Tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i. Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida intetävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

  • Behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Bunker

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

  • en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
  • jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t.ex. gräs, buskar eller träd),
  • sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
  • Alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern sommark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Bunker

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

  • en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
  • jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t.ex. gräs, buskar eller träd),
  • sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
  • Alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern sommark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Droppa

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

  • faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
  • Inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Lättnadsområde

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

  • Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
  • Storlek på lättnadsområde mätt från referenspunkt: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
  • Begränsningar för lättnadsområde: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel så att:
    • Det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
    • Det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
    • det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 2I  (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).


Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde

När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Pliktområde

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

  • Varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
  • Varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

  • Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d(1) och (2)).
  • Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d(3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

  • Detta innebär att all mark och allt annat (t.ex. varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
  • Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t.ex. en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

  • Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
  • Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
  • Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t.ex. en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Caddie

Någon som hjälper en spelare under en rond, vilket omfattar:

  • Att bära, transportera eller hantera klubbor: En person som bär, transporterar (t ex i golfbil eller på vagn) eller hanterar en spelares klubbor under spelet är spelarens caddie, även om denna person inte är utnämnd till caddie av spelaren, utom när detta görs för att flytta undan spelarens klubbor, bag eller vagn eller av artighet (t ex genom att hämta en klubba en spelare lämnat efter sig).
  • Att ge råd: En spelares caddie är den enda person (förutom en partner eller partners caddie) som en spelare får be om råd.

En caddie får även hjälpa spelaren på andra sätt som tillåts enligt reglerna (se Regel 10.3b).

Allmän plikt

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Slagspel

En spelform där en spelare eller sida tävlar mot alla andra spelare eller sidor i tävlingen.

I den vanliga formen av slagspel (se Regel 3.3):

  • Är en spelares eller sidas score för en rond det totala antalet slag (både utförda slag och varje pliktslag) för att håla ut på varje hål samt
  • Är vinnaren den spelare eller sida som avslutar alla ronder på lägst totala antalet slag.

Andra former av slagspel  med olika metoder för att beräkna resultatet är poängbogey, maxantal slag (slaggolf) och par/bogey (se Regel 21).

Alla former av slagspel  kan spelas antingen som individuella tävlingar (varje spelare tävlar var och en för sig) eller som tävlingar mellan sidor av partners (foursome eller fyrboll).

Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Spelfältet

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: 1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla  pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

  • Alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
  • Alla fel greener.
Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Slag

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

  • under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
  • Oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).

 

Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts

Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:

  • Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (såsom en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
  • Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.

Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:

  • Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen, men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
  • Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
  • En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Bunker

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

  • en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
  • jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t.ex. gräs, buskar eller träd),
  • sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
  • Alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern sommark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.