Pliktområden
Syfte: Regel 17 är en särskild regel för pliktområden, som utgörs av vattensamlingar eller andra områden definierade av tävlingsledningen, där en boll ofta förloras eller är omöjlig att spela. Med ett slags plikt kan spelare använda sig av särskilda lättnadsalternativ för att spela en boll från en plats utanför pliktområdet.
17.1
Alternativ för en boll i ett pliktområde
17.1a
När en boll är i ett pliktområde
17.1a/1
Ball Is in Penalty Area Even if Penalty Area Is Improperly Marked
If stakes defining a body of water as a penalty area are improperly located, a player is not allowed to take advantage of such an error by the Committee.
For example, a ball is found in an expanse of water that, because of the configuration of the ground, is clearly part of the penalty area but is outside the stakes and, thus, technically outside the penalty area. The player may not claim that the ball at rest in the water is in temporary water since a penalty area includes any body of water on the course, whether or not marked by the Committee (see definition of "penalty area").
17.1a/2
Ball Lost in Either Penalty Area or Abnormal Course Condition Adjacent to Penalty Area
If a player's ball is not found in an area where there is a penalty area and an adjacent abnormal course condition, the player must use reasonable judgment (Rule 1.3b(2)) when determining the location of the ball. If, after applying reasonable judgment, it is known or virtually certain that the ball has come to rest in one of those areas but both are equally likely, the player must take penalty relief under Rule 17.
17.1d
Lättnad för en boll i ett pliktområde
17.1d(2)/1
Recommendation That Player Physically Marks Reference Point on Reference Line
Rule 17.1d allows a player to choose a reference point on the reference line that determines the relief area for back-on-the-line relief. Although the player should indicate the point by using an object (such as a tee), he or she may visually select a reference point.
If the player has visually selected a reference point, that point is used to determine the relief area and whether a ball must be dropped again.
The reason for recommending that the reference point is physically marked is that it assists with the relief procedure and determining whether the ball has been dropped in and has come to rest in the relief area (Rule 14.3).
17.1d(2)/C1
Clarification: Reference Point for Back-On-the-Line Relief Must Be Outside Penalty Area
When taking back-on-the-line relief from a penalty area, the reference point must be outside that penalty area.
(Clarification added 4/2019)
17.1d(3)/1
Player May Measure Across Penalty Area In Taking Lateral Relief
In taking lateral relief where the ball last crossed the edge of a narrow red penalty area, it may be possible for the player to measure the two club-lengths from the reference point across the penalty area in determining the size of the relief area. However, any part of the penalty area within the two club-lengths as measured from the reference point is not part of the relief area.
17.1d(3)/2
Player Drops Ball Based on Estimate of Where the Ball Last Crossed Edge of Penalty Area That Turns Out to Be the Wrong Point
If the point where a ball last crossed the edge of a penalty area is not known, a player must use his or her reasonable judgment to determine the reference point.
Under Rule 1.3b(2), the player's reasonable judgment will be accepted even if that reference point turns out to be wrong. However, there are situations when, before the player has made a stroke, it becomes known that the reference point is wrong and this mistake must be corrected.
For example, in stroke play, it is virtually certain that a player's ball is in a red penalty area. The player, having consulted with the other players in the group, estimates where the ball last crossed the edge of the penalty area. The player takes lateral relief and drops a ball in the relief area based on that reference point.
But before making a stroke at the dropped ball, one of the players in the group finds the player's original ball in the penalty area in a position indicating that the ball last crossed the edge of the penalty area approximately 20 yards closer to the hole than the reference point the player had estimated.
Because this information became known before the player made a stroke at the dropped ball, he or she must correct the error under Rule 14.5 (Correcting Mistake Made in Substituting, Replacing, Dropping or Placing Ball). In doing so, the player must proceed under Rule 17.1 with respect to the correct reference point and may use any relief option under that Rule (see Rule 14.5b(2)).
17.2
Alternativ efter att en boll spelats från ett pliktområde
17.2b
När en boll som spelats från ett pliktområde är förlorad, out of bounds eller ospelbar utanför pliktområdet
17.2b/1
Examples of Options for Relief Allowed by Rule 17 .2b
In the diagram, a player plays from the teeing area and the ball comes to rest in the red penalty area at Point A. The player elects to play from the penalty area playing to Point B, which is out of bounds.
The player may take stroke-and-distance relief under Rule 18.2b by using Point A as the reference point for the relief area and will be playing 4.
If the player takes stroke-and-distance relief by dropping a ball back into the penalty area and then decides not to play the dropped ball from where it comes to rest:
- The player may take back-on-the-line relief anywhere on dotted line X-Y outside the penalty area under Rule 17.1d(2), take lateral relief using point X as the reference point under Rule 17.1d(3) or play another ball from where the last stroke was made outside the penalty area (in this case the teeing area) under Rule 17.2a(2).
- If the player takes any of these three options, he or she gets one more penalty stroke, for a total of two penalty strokes: one stroke for taking stroke-and-distance relief plus one stroke for taking any back-on-the-line relief, lateral relief or for playing another ball from where the last stroke was made outside the penalty area (in this case the teeing area). Thus, the player will be playing 5 under any of these options.
The player also has the option to take relief outside the penalty area without first dropping a ball in the penalty area, but will still get a total of two penalty strokes for doing so.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.
Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Varje tillfällig vattensamling på markytan (t ex vattenpölar efter regn eller bevattning, eller vatten från en vattensamling som svämmat över) som:
- inte är i ett pliktområde samt
- kan ses innan eller efter att spelaren tar sin stans (utan att på ett överdrivet sätt pressa ned fötterna).
Det är inte tillräckligt att marken endast är våt, lerig eller mjuk eller att vattnet för ett ögonblick blir synligt när spelaren kliver på marken; en vattensamling måste finnas där antingen innan eller efter att stansen tas.
Specialfall:
- Dagg och frost är inte tillfälligt vatten.
- Snö och naturlig is (med undantag för frost), är efter spelarens val antingen lösa naturföremål eller, när de är på marken, tillfälligt vatten.
- Konstgjord is är ett tillverkat föremål.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:
- Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
- Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
- Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.
Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.
Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.
Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Något av dessa fyra definierade förhållanden:
- Hål gjort av djur
- Mark under arbete
- Oflyttbart tillverkat föremål, eller
- Tillfälligt vatten
Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.
Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:
- Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
- även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.
”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.
Interpretation Known or Virtually Certain/1 - Applying "Known or Virtually Certain" Standard When Ball Moves
When it is not "known" what caused the ball to move, all reasonably available information must be considered and the evidence must be evaluated to determine if it is "virtually certain" that the player, opponent or outside influence caused the ball to move.
Depending on the circumstances, reasonably available information may include, but is not limited to:
- The effect of any actions taken near the ball (such as movement of loose impediments, practice swings, grounding club and taking a stance),
- Time elapsed between such actions and the movement of the ball,
- The lie of the ball before it moved (such as on a fairway, perched on longer grass, on a surface imperfection or on the putting green),
- The conditions of the ground near the ball (such as the degree of slope or presence of surface irregularities, etc), and
- Wind speed and direction, rain and other weather conditions.
Interpretation Known or Virtually Certain/2 - Virtual Certainty Is Irrelevant if It Comes to Light After Three-Minute Search Expires
Determining whether there is knowledge or virtual certainty must be based on evidence known to the player at the time the three-minute search time expires.
Examples of when the player's later findings are irrelevant include when:
- A player's tee shot comes to rest in an area containing heavy rough and a large animal hole. After a three-minute search, it is determined that it is not known or virtually certain that the ball is in the animal hole. As the player returns to the teeing area, the ball is found in the animal hole.
- Even though the player has not yet put another ball in play, the player must take stroke-and-distance relief for a lost ball (Rule 18.2b - What to Do When Ball is Lost or Out of Bounds) since it was not known or virtually certain that the ball was in the animal hole, when the search time expired.
- A player cannot find his or her ball and believes it may have been picked up by a spectator (outside influence), but there is not enough evidence to be virtually certain of this. A short time after the three-minute search time expires, a spectator is found to have the player's ball.
The player must take stroke-and-distance relief for a lost ball (Rule 18.2b) since the movement by the outside influence only became known after the search time expired.
Interpretation Known or Virtually Certain/3 - Player Unaware Ball Played by Another Player
It must be known or virtually certain that a player's ball has been played by another player as a wrong ball to treat it as being moved.
For example, in stroke play, Player A and Player B hit their tee shots into the same general location. Player A finds a ball and plays it. Player B goes forward to look for his or her ball and cannot find it. After three minutes, Player B starts back to the tee to play another ball. On the way, Player B finds Player A's ball and knows then that Player A has played his or her ball in error.
Player A gets the general penalty for playing a wrong ball and must then play his or her own ball (Rule 6.3c). Player A's ball was not lost even though both players searched for more than three minutes because Player A did not start searching for his or her ball; the searching was for Player B's ball. Regarding Player B's ball, Player B's original ball was lost and he or she must put another ball in play under penalty of stroke and distance (Rule 18.2b), because it was not known or virtually certain when the three-minute search time expired that the ball had been played by another player.
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
- Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
- Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
- Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
- det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
- det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
- det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Bestämma om en boll är i ett lättnadsområde
När det bestäms om en boll har blivit liggande i ett lättnadsområde (dvs antingen en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på vilken regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom måttet en eller två klubblängder. Men en boll är inte i lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett föremål som används för att höja upp bollen från marken när man spelar från tee. Den får inte vara längre än 101,6 mm (fyra inches) och måste överensstämma med Utrustningsreglerna (Equipment Rules).
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
- Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
- Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
- Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
- det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
- det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
- det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Bestämma om en boll är i ett lättnadsområde
När det bestäms om en boll har blivit liggande i ett lättnadsområde (dvs antingen en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på vilken regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom måttet en eller två klubblängder. Men en boll är inte i lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
- faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
- inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
- faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
- inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
- Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
- Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
- Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
- det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
- det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
- det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Bestämma om en boll är i ett lättnadsområde
När det bestäms om en boll har blivit liggande i ett lättnadsområde (dvs antingen en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på vilken regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom måttet en eller två klubblängder. Men en boll är inte i lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.
Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.
Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.
Interpretation Club-Length/1 - Meaning of "Club-Length" When Measuring
For the purposes of measuring when determining a relief area, the length of the entire club, starting at the toe of the club and ending at the butt end of the grip is used. However, if the club has a headcover on it or has an attachment to the end of the grip, neither is allowed to be used as part of the club when using it to measure.
Interpretation Club-Length/2 - How to Measure When Longest Club Breaks
If the longest club a player has during a round breaks, that broken club continues to be used for determining the size of his or her relief areas. However, if the longest club breaks and the player is allowed to replace it with another club (Exception to Rule 4.1b(3)) and he or she does so, the broken club is no longer considered his or her longest club.
If the player starts a round with fewer than 14 clubs and decides to add another club that is longer than the clubs he or she started with, the added club is used for measuring so long as it is not a putter.
Klargörande - Innebörden av "klubblängd" vid spel med partner
Vid partnerspel får någon av partnernas längsta klubba, med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma lättnadsområdets storlek.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
- Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
- Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
- Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
- det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
- det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
- det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Bestämma om en boll är i ett lättnadsområde
När det bestäms om en boll har blivit liggande i ett lättnadsområde (dvs antingen en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på vilken regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom måttet en eller två klubblängder. Men en boll är inte i lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.
Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.
Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.
Interpretation Club-Length/1 - Meaning of "Club-Length" When Measuring
For the purposes of measuring when determining a relief area, the length of the entire club, starting at the toe of the club and ending at the butt end of the grip is used. However, if the club has a headcover on it or has an attachment to the end of the grip, neither is allowed to be used as part of the club when using it to measure.
Interpretation Club-Length/2 - How to Measure When Longest Club Breaks
If the longest club a player has during a round breaks, that broken club continues to be used for determining the size of his or her relief areas. However, if the longest club breaks and the player is allowed to replace it with another club (Exception to Rule 4.1b(3)) and he or she does so, the broken club is no longer considered his or her longest club.
If the player starts a round with fewer than 14 clubs and decides to add another club that is longer than the clubs he or she started with, the added club is used for measuring so long as it is not a putter.
Klargörande - Innebörden av "klubblängd" vid spel med partner
Vid partnerspel får någon av partnernas längsta klubba, med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma lättnadsområdets storlek.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
- Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
- Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
- Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
- det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
- det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
- det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Bestämma om en boll är i ett lättnadsområde
När det bestäms om en boll har blivit liggande i ett lättnadsområde (dvs antingen en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på vilken regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom måttet en eller två klubblängder. Men en boll är inte i lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.
Men ett slag har inte utförts om spelaren:
- under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
- oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.
När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.
Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).
Slag/1 - Avgöra om ett slag har utförts
Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:
- Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (så som en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
- Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
- Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.
Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:
- Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
- Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
- En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
En spelform där en spelare eller sida tävlar mot alla andra spelare eller sidor i tävlingen.
I den vanliga formen av slagspel (se Regel 3.3):
- A player’s or side’s score for a round is the total number of strokes (including strokes made and any penalty strokes) to hole out on each hole, and
- är vinnaren den spelare eller sida som avslutar alla ronder på lägst totala antalet slag.
Andra former av slagspel med olika metoder för att beräkna resultatet är poängbogey, maxantal slag (slaggolf) och par/bogey (se Regel 21).
Alla former av slagspel kan spelas antingen som individuella tävlingar (varje spelare tävlar var och en för sig) eller som tävlingar mellan sidor av partners (foursome eller fyrboll).
Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.
Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:
- Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
- även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.
”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.
Interpretation Known or Virtually Certain/1 - Applying "Known or Virtually Certain" Standard When Ball Moves
When it is not "known" what caused the ball to move, all reasonably available information must be considered and the evidence must be evaluated to determine if it is "virtually certain" that the player, opponent or outside influence caused the ball to move.
Depending on the circumstances, reasonably available information may include, but is not limited to:
- The effect of any actions taken near the ball (such as movement of loose impediments, practice swings, grounding club and taking a stance),
- Time elapsed between such actions and the movement of the ball,
- The lie of the ball before it moved (such as on a fairway, perched on longer grass, on a surface imperfection or on the putting green),
- The conditions of the ground near the ball (such as the degree of slope or presence of surface irregularities, etc), and
- Wind speed and direction, rain and other weather conditions.
Interpretation Known or Virtually Certain/2 - Virtual Certainty Is Irrelevant if It Comes to Light After Three-Minute Search Expires
Determining whether there is knowledge or virtual certainty must be based on evidence known to the player at the time the three-minute search time expires.
Examples of when the player's later findings are irrelevant include when:
- A player's tee shot comes to rest in an area containing heavy rough and a large animal hole. After a three-minute search, it is determined that it is not known or virtually certain that the ball is in the animal hole. As the player returns to the teeing area, the ball is found in the animal hole.
- Even though the player has not yet put another ball in play, the player must take stroke-and-distance relief for a lost ball (Rule 18.2b - What to Do When Ball is Lost or Out of Bounds) since it was not known or virtually certain that the ball was in the animal hole, when the search time expired.
- A player cannot find his or her ball and believes it may have been picked up by a spectator (outside influence), but there is not enough evidence to be virtually certain of this. A short time after the three-minute search time expires, a spectator is found to have the player's ball.
The player must take stroke-and-distance relief for a lost ball (Rule 18.2b) since the movement by the outside influence only became known after the search time expired.
Interpretation Known or Virtually Certain/3 - Player Unaware Ball Played by Another Player
It must be known or virtually certain that a player's ball has been played by another player as a wrong ball to treat it as being moved.
For example, in stroke play, Player A and Player B hit their tee shots into the same general location. Player A finds a ball and plays it. Player B goes forward to look for his or her ball and cannot find it. After three minutes, Player B starts back to the tee to play another ball. On the way, Player B finds Player A's ball and knows then that Player A has played his or her ball in error.
Player A gets the general penalty for playing a wrong ball and must then play his or her own ball (Rule 6.3c). Player A's ball was not lost even though both players searched for more than three minutes because Player A did not start searching for his or her ball; the searching was for Player B's ball. Regarding Player B's ball, Player B's original ball was lost and he or she must put another ball in play under penalty of stroke and distance (Rule 18.2b), because it was not known or virtually certain when the three-minute search time expired that the ball had been played by another player.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
- Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
- Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
- Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
- det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
- det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
- det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Bestämma om en boll är i ett lättnadsområde
När det bestäms om en boll har blivit liggande i ett lättnadsområde (dvs antingen en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på vilken regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom måttet en eller två klubblängder. Men en boll är inte i lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.
Men ett slag har inte utförts om spelaren:
- under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
- oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.
När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.
Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).
Slag/1 - Avgöra om ett slag har utförts
Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:
- Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (så som en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
- Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
- Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.
Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:
- Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
- Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
- En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
- faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
- inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
- varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
- varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
- Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
- Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
- Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
- Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
- Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
- Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
- Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:
- - Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.
- - Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.
Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).
Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.
Men ett slag har inte utförts om spelaren:
- under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
- oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.
När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.
Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).
Slag/1 - Avgöra om ett slag har utförts
Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:
- Klubbhuvudet böjs åt sidan eller stoppas av något utomstående (så som en trädgren), oavsett om bollen träffas eller inte.
- Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, oavsett om bollen träffas av skaftet eller inte.
- Klubbhuvudet släpper från skaftet under nersvingen och spelaren fortsätter nersvingen med enbart skaftet, när klubbhuvudet faller och träffar bollen.
Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:
- Under nersvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren stoppar nersvingen kort om bollen men klubbhuvudet faller och träffar och rubbar bollen.
- Under baksvingen släpper en spelares klubbhuvud från skaftet. Spelaren fullföljer nersvingen med skaftet men träffar inte bollen.
- En boll har fastnat i en trädgren bortom en klubbas räckvidd. Om spelaren rubbar bollen genom att slå på en lägre del av grenen i stället för på bollen gäller Regel 9.4 (Bollen lyft eller rubbad av spelaren).
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
- faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
- inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).