Syfte: Regel 17 är en särskild regel för pliktområden, som utgörs av vattensamlingar eller andra områden definierade av tävlingsledningen, där en boll ofta förloras eller är omöjlig att spela. Med ett slags plikt kan spelare använda sig av särskilda lättnadsalternativ för att spela en boll från en plats utanför pliktområdet.
Om de pinnar som definierar ett område med vatten som ett pliktområde har placerats felaktigt, har en spelare inte rätt att dra fördel av ett sådant misstag av tävlingskommittén.
Till exempel, en boll hittas i en vattensamling, som på grund av markens utformning, uppenbarligen är en del av pliktområdet men är utanför pinnar och, därför, formellt är utanför pliktområdet. Spelaren får inte begära att bollen som är i vila i vattnet är i tillfälligt vatten eftersom ett pliktområde innefattar varje vattensamling på banan oavsett om den markerats av tävlingsledningen eller inte (se definitionen av ”pliktområde”).
Om en spelares boll inte hittas i ett område där det finns ett pliktområde och ett angränsande onormalt banförhållande, måste spelaren använda rimlig bedömning (Regel 1.3b(2)) när bollens läge bestäms. Om det, efter att ha gjorts en rimlig bedömning, är känt eller så gott som säkert att bollen har blivit liggande i ett av dessa områden men båda är lika troliga, måste spelaren ta lättnad med plikt enligt Regel 17.
Regel 17.1d tillåter en spelare att välja en referenspunkt på referenslinjen som bestämmer lättnadsområdet för lättnad med flagglinjen. Även om spelaren bör ange punkten genom att använda ett föremål (såsom en peg) får spelaren välja en referenspunkt med synen.
Om spelaren har valt en referenspunkt med synen, används den punkten för att bestämma lättnadsområdet och utifall en boll måste droppas igen.
Anledningen till att rekommendera att referenspunkten markeras fysiskt är att det hjälper till med lättnadsproceduren och bestämmer om bollen har droppats i och har stannat i lättnadsområdet (Regel 14.3).
När lättnad tas med flagglinjen från ett pliktområde, måste referenspunkten vara utanför det pliktområdet.
(Klargörande tillagt 4/2019)
När lättnad i sidled tas där bollen senast skar gränsen till ett smalt, rött pliktområde, kan det vara möjligt för spelaren att mäta de två klubblängderna från referenspunkten tvärs över pliktområdet när lättnadsområdets storlek bestäms. Men, någon del av pliktområdet inom de två klubblängderna som mätts från referenspunkten är inte en del av lättnadsområdet.
Om punkten där en boll senast skar gränsen till ett pliktområde inte är känd måste en spelare använda sin rimliga bedömning för att bestämma referenspunkten.
Enligt Regel 1.3b(2), kommer spelarens rimliga bedömning att godtas även om referenspunkten visar sig vara fel. Men det finna situationer när det, innan spelaren har slagit ett slag, blir känt att referenspunkten är fel och detta misstag måste rättas till.
Till exempel, i slagspel, är det känt eller så gott som säkert att spelarens boll är i ett rött pliktområde. Spelaren uppskattar, efter att ha rådfrågat de andra i gruppen, var bollen senast skar pliktområdets gräns. Spelaren tar lättnad i sidled och droppar en boll i lättnadsområdet med baserat på den referenspunkten.
Men innan spelaren slår ett slag mot den droppade bollen, hittar en av spelarna i gruppen spelarens ursprungliga boll inne i pliktområdet i ett läge som visar att bollen senast skar pliktområdets gräns ungefär 20 meter närmare hålet än den referenspunkt som spelaren hade uppskattat.
Eftersom denna information blev känd innan spelaren slog ett slag på den droppade bollen, måste spelaren rätta till misstaget enligt Regel 14.5 (Rätta till misstag som gjorts vid inbyte, återplacering, droppning eller placering av en boll). När detta görs måste spelaren handla enligt Regel 17.1 med avseende på den riktiga referenspunkten och får använda vilket som helst av lättnadsalternativen enligt den regeln (se Regel 14.5b(2)).
I figuren, spelar en spelare från tee och bollen stannar i det röda pliktområdet vid punkt A. Spelaren väljer att spela från pliktområdet till punkt B, som är out of bounds.
Spelaren får ta lättnad med slag och distans enligt Regel 18.2b genom att använda punkt A som referenspunkten för lättnadsområdet och kommer att slå spela 4.
Om spelaren tar lättnad med slag och distans genom att droppa en boll tillbaka inne i pliktområdet och sedan bestämmer att inte spela den droppade bollen från där den stannade:
Spelarens har också alternativet att ta lättnad utanför pliktområdet utan att först dropp en boll i pliktområdet, men kommer fortfarande att få totalt två pliktslag för att göra detta.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.
Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Varje tillfällig vattensamling på markytan (t.ex. vattenpölar efter regn eller bevattning, eller vatten från en vattensamling som svämmat över) som:
Det är inte tillräckligt att marken endast är våt, lerig eller mjuk eller att vattnet för ett ögonblick blir synligt när spelaren kliver på marken; en vattensamling måste finnas där antingen innan eller efter att stansen tas.
Specialfall:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:
Banan utgörs av de fem definieradeområdena på banan.
Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.
Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Något av dessa fyra definierade förhållanden:
Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.
Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:
”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.
Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas
När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.
Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:
Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut
Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.
Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:
Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.
Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare
Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.
Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.
Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 2I (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde
När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett föremål som används för att höja upp bollen från marken när man spelar från tee. Den får inte vara längre än 101,6 mm (fyra inches) och måste överensstämma med Utrustningsreglerna (Equipment Rules).
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 2I (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde
När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 2I (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde
När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.
Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.
Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.
Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning
Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.
Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av
Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.
Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.
Klargörande – Innebörden av ”klubblängd” vid spel med partner
I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 2I (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde
När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.
Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under denronden.
Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.
Klubblängd/1 - Innebörden av ”klubblängd” vid mätning
Vid mätning för att bestämma ett lättnadsområde, används hela klubbans längd, med början vid klubbans tå och med slutet vid greppets topp. Men om det sitter en headcover på klubban eller om den har något som sitter på greppets ände får inte något av dessa användas som en del av klubban när den används för mätning.
Klubblängd/2 – Hur ska det mätas när längsta klubban bryts av
Om den längsta klubban en spelare har under en rond bryts av, fortsätter den brutna klubban att användas för att bestämma storleken på spelarens lättnadsområden. Men om den längsta klubban bryts av och spelaren har rätt att ersätta den med en annan klubba (Undantag till Regel 4.1b(3)) och spelaren gör så anses inte längre den avbrutna klubban vara spelarens längsta klubba.
Om en spelare startar en rond med färre än 14 klubbor och bestämmer sig för att lägga till en annan klubba som är längre än de klubbor spelaren startade med, används den tillagda klubban för mätning, så länge den inte är en putter.
Klargörande – Innebörden av ”klubblängd” vid spel med partner
I spelformer med partner får, endera partnerns längsta klubba med undantag för en putter, användas för att definiera tee eller bestämma storleken på ett lättnadsområde.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 2I (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde
När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.
Men ett slag har inte utförts om spelaren:
När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.
Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).
Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts
Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:
Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:
En spelform där en spelare eller sida tävlar mot alla andra spelare eller sidor i tävlingen.
I den vanliga formen av slagspel (se Regel 3.3):
Andra former av slagspel med olika metoder för att beräkna resultatet är poängbogey, maxantal slag (slaggolf) och par/bogey (se Regel 21).
Alla former av slagspel kan spelas antingen som individuella tävlingar (varje spelare tävlar var och en för sig) eller som tävlingar mellan sidor av partners (foursome eller fyrboll).
Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.
Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:
”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.
Känt eller så gott som säkert/1 – Att använda ”Känt eller så gott som säkert” norm när boll rubbas
När det inte är ”känt” vad som fick bollen att rubbas måste all rimligtvis tillgänglig information övervägas och fakta måste utvärderas för att bestämma om det är ”så gott som säkert” att spelaren, motspelaren eller något utomstående fick bollen att rubbas.
Beroende på omständigheterna kan rimligtvis tillgänglig information innefatta, men är inte begränsad till:
Känt eller så gott som säkert/2 – Så gott som säkert är utan betydelse om det uppenbaras efter att treminuters söktid tar slut
Att bestämma om det är känt eller så gott som säkert måste grundas på fakta som spelaren kände till när tiden för treminuters söktiden tar slut.
Exempel på när spelaren senare upptäckter saknar betydelse när:
Spelaren måste ta lättnad med slag och distans för en förlorad boll (Regel 18.2) eftersom rörelsen som orsakats av den utomstående inte blev känd förrän efter att söktiden tog slut.
Känt eller så gott som säkert/3 – Spelare omedveten om att boll spelats av annan spelare
Det måste vara känt eller så gott som säkert att en spelares boll spelats av en annan spelare som en fel boll för att behandla den som om den rubbats.
Till exempel, i slagspel slår spelare A och spelare B sina utslag till ungefär samma plats. Spelare A hittar en boll och spelar den. Spelare B går framåt för att leta efter sin boll, men kan inte hitta den. Efter tre minuter börjar spelare B att gå tillbaka till tee för att spela en annan boll. På väg dit hittar spelare B spelare A:s boll och vet då att spelare A av misstag har spelat spelare B:s boll.
Spelare A får den allmänna plikten för att spela en fel boll och måste sedan spela sin egen boll (Regel 6.3c). Spelare A:s boll var inte förlorad även om båda spelarna letade efter den i tre minuter eftersom spelare A inte började leta efter sin boll; letandet var efter spelare B:s boll. Vad beträffar spelare B:s boll var spelare B:s ursprungliga boll förlorad och spelaren måste sätta en ny boll i spel med plikten slag och distans (Regel 18.2b), eftersom det inte var känt eller så gott som säkert när treminuters söktiden tog slut att bollen spelats av en annan spelare.
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:
När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.
Se Committee Procedures, Section 2I (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).
Klargörande - Avgöra om en boll är i ett lättnadsområde
När det ska bestämmas om en boll har blivit liggande inom ett lättnadsområde (dvs. antingen inom en eller två klubblängder från referenspunkten beroende på den regel som tillämpas), är bollen i lättnadsområdet om någon del av bollen är inom en- eller två klubblängders avståndet. Men, en boll är inte lättnadsområdet om någon del av bollen är närmare hålet än referenspunkten eller när någon del av bollen har störande inverkan från det förhållande från vilket lättnad tas.
(Klargörande tillagt 12/2018)
Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.
Men ett slag har inte utförts om spelaren:
När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.
Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).
Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts
Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:
Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.
Ett pliktområde är:
Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.
Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:
Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.
Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:
Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:
När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.
När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).
Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t.ex. ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).
Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:
Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).
Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.
Men ett slag har inte utförts om spelaren:
När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.
Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c).
Slag/1 – Avgöra om ett slag har utförts
Om en spelare påbörjar nersvingen med en klubba med avsikt att slå bollen räknas spelarens handling som ett slag när:
Spelarens handlingar räknas inte som ett slag i följande situationer:
Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.
Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).
Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.
När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen: