16

Varje hål i marken som är grävt av ett djur, utom hål grävda av djur som också definieras som lösa naturföremål (t ex maskar eller insekter).

Termen hål gjort av djur innefattar:

• det lösa materialet som djuret grävt upp ur hålet, 
• varje nedslitet spår eller stig som leder in i hålet samt
• varje område på marken som tryckts upp eller förändrats som resultat av att djuret grävt ett hål under marken.

Varje del av banan som tävlingsledningen definierar som mark under arbete (antingen genom att markera eller på annat sätt). Varje definierat mark under arbete innefattar både:

• all mark innanför gränsen för det definierade området samt
• allt gräs, varje buske, träd eller annat som växer eller fastsittande naturföremål som är rotade inom det definierade området, inklusive varje del av dessa föremål som sträcker sig ovanför marken utanför gränsen för det definierade området, (men inte varje del t ex en trädrot som sitter fast på eller är under markytan utanför gränsen för det definierade området).

Mark under arbete omfattar även följande, även om tävlingsledningen inte definierar dem som sådant:

• Varje hål gjort av tävlingsledningen eller banpersonalen när:
• banan sätts upp (t ex ett hål där en pinne har flyttats eller hålet på en dubbelgreen som används för spelet på ett annat hål), eller
• i samband med underhåll av banan (t ex ett hål som gjorts när man avlägsnat grästorv eller en trädstubbe eller lagt ner rörledningar, men luftningshål inkluderas inte).
• Gräsklipp, löv och varje annat material som samlats ihop för senare bortforsling, men:
• allt naturmaterial som samlats ihop för bortforsling är också lösa naturföremål, och
• allt material som har lämnats på banan och som inte är avsett för bortforsling är inte mark under arbete, om inte tävlingsledningen har definierat det som sådant.
• Varje naturlig livsmiljö för djur (t ex ett fågelbo) som är så nära en spelares boll att spelarens slag eller stans skulle kunna skada den, utom när livsmiljön har skapats av djur som definieras som lösa naturföremål (t ex maskar eller insekter).

Gränsen för mark under arbete bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När den definieras av pinnar utgörs gränsen för mark under arbete av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i mark under arbete.
• Linjer: När den definieras av en målad linje på marken är den yttre kanten av linjen gränsen för mark under arbete, och själva linjen är inom mark under arbete.
• Fysiska kännetecken: När den definieras av fysiska kännetecken (t ex en blomrabatt eller gräsodling), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för mark under arbete är definierad.

När gränsen för mark under arbete definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var mark under arbete finns, men de har ingen annan betydelse.

Varje tillverkat föremål som:

• inte kan flyttas utan orimlig ansträngning eller utan att skada det tillverkade föremålet eller banan, samt
• på annat sätt inte överensstämmer med definitionen för ett flyttbart tillverkat föremål.

Tävlingsledningen kan definiera varje tillverkat föremål som ett oflyttbart tillverkat föremål, även om det överensstämmer med definitionen för ett flyttbart tillverkat föremål.

Varje tillfällig vattensamling på markytan (t ex vattenpölar efter regn eller bevattning, eller vatten från en vattensamling som svämmat över) som:

• inte är i ett pliktområde samt
• kan ses innan eller efter att spelaren tar sin stans (utan att på ett överdrivet sätt pressa ned fötterna).

Det är inte tillräckligt att marken endast är våt, lerig eller mjuk eller att vattnet för ett ögonblick blir synligt när spelaren kliver på marken; en vattensamling måste finnas där antingen innan eller efter att stansen tas.

Specialfall:

• Dagg och frost är inte tillfälligt vatten.
• Snö och naturlig is (med undantag för frost) är lösa naturföremål eller, när dessa är på marken, kan de enligt spelarens val även vara tillfälligt vatten.
• Konstgjord is är ett tillverkat föremål.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Ett tillverkat föremål som kan flyttas med en rimlig ansträngning och utan att skada det tillverkade föremålet eller banan.

Om en del av ett oflyttbart tillverkat föremål eller ett organiskt föremål (t ex en grind eller dörr eller en del av en ansluten kabel) överensstämmer med dessa två normer, behandlas den delen som ett flyttbart tillverkat föremål.

Men detta gäller inte om den flyttbara delen av ett oflyttbart tillverkat föremål eller ett organiskt föremål inte är avsett för att flyttas (t ex en lös sten som är en del av en stenmur).

Även om ett tillverkat föremål är flyttbart, kan tävlingsledningen definiera det som ett oflyttbart tillverkat föremål.

Konstgjorda föremål som definierar eller visar out of bounds, t ex murar, stängsel, pinnar och räcken, från vilka lättnad utan plikt inte är tillåten.

Detta innefattar varje fundament eller stolpe för ett gränsstängsel, men innefattar inte:

• vinklade stöd eller vajrar som är fästa vid en mur eller stängsel, eller
• varje trappsteg, bro eller liknande konstruktion för att ta sig över muren eller stängslet.

Föremål för banans gräns behandlas som oflyttbara, även om de eller någon del av dem är flyttbara (se Regel 8.1a).

Föremål för banans gräns är inte tillverkade föremål eller organiska föremål.

Ett konstgjort föremål som av tävlingsledningen definierats som en del av utmaningen att spela banan och från vilket lättnad utan plikt inte är tillåten.

Organiska föremål betraktas som oflyttbara (se Regel 8.1a). Men om en del av ett organiskt föremål (t ex en grind eller dörr eller en del av en ansluten kabel) överensstämmer med definitionen för ett flyttbart tillverkat föremål, betraktas den delen som ett flyttbart tillverkat föremål.

Konstgjorda föremål som av tävlingsledningen definierats som organiska föremål är inte tillverkade föremål eller föremål för banans gräns.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Den linje som spelaren avser att hans/hennes boll ska följa efter ett slag, inklusive området på den linjen som är på ett rimligt avstånd upp från marken och på båda sidor om den linjen.

Spellinjen är inte nödvändigtvis en rak linje mellan två punkter (den kan, till exempel, vara en krökt linje, beroende på vilken väg spelaren har tänkt att bollen ska ta).

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.

Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Alla områden utanför banans gräns som den definierats av tävlingsledningen. Alla områden innanför den gränsen är på banan.

Gränsen för banan sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och annat (t ex alla naturliga eller konstgjorda föremål) innanför banans gräns är på banan, oavsett om de är på, ovanför eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför banans gräns (t ex trappsteg som sitter fast i ett gränsstängsel, eller ett träd med rötterna utanför gränsen med grenar som når innanför gränsen eller omvänt), är bara den del av föremålet som är utanför banans gräns out of bounds.

Banans gräns bör definieras av föremål för banans gräns eller av linjer:

• Föremål för banans gräns: När gränsen definieras av pinnar eller ett stängsel, bestäms den av linjen mellan de innersta punkterna på pinnarna eller stängselstolparna på bansidan i marknivå (med undantag för vinklade stöd), och dessa pinnar eller stängselstolpar är out of bounds. När gränsen definieras av andra föremål, t ex en mur, eller när tävlingsledningen önskar använda ett gränsstängsel på ett annat sätt, bör tävlingsledningen definiera gränsen.

• Linjer: När gränsen definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens bansida, och själva linjen är out of bounds. När en linje på marken definierar gränsen, kan pinnar användas för att visa var gränsen är, men de har ingen annan betydelse.

Gränspinnar eller linjer bör vara vita.

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Varje tillfällig vattensamling på markytan (t ex vattenpölar efter regn eller bevattning, eller vatten från en vattensamling som svämmat över) som:

• inte är i ett pliktområde samt
• kan ses innan eller efter att spelaren tar sin stans (utan att på ett överdrivet sätt pressa ned fötterna).

Det är inte tillräckligt att marken endast är våt, lerig eller mjuk eller att vattnet för ett ögonblick blir synligt när spelaren kliver på marken; en vattensamling måste finnas där antingen innan eller efter att stansen tas.

Specialfall:

• Dagg och frost är inte tillfälligt vatten.
• Snö och naturlig is (med undantag för frost) är lösa naturföremål eller, när dessa är på marken, kan de enligt spelarens val även vara tillfälligt vatten.
• Konstgjord is är ett tillverkat föremål.

Varje tillverkat föremål som:

• inte kan flyttas utan orimlig ansträngning eller utan att skada det tillverkade föremålet eller banan, samt
• på annat sätt inte överensstämmer med definitionen för ett flyttbart tillverkat föremål.

Tävlingsledningen kan definiera varje tillverkat föremål som ett oflyttbart tillverkat föremål, även om det överensstämmer med definitionen för ett flyttbart tillverkat föremål.

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.

Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande i en bunker (Regel 16.1c) eller på greenen (Regel 16.1d), när det inte finns någon närmaste punkt för fullständig lättnad.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där det onormala banförhållandet är minst störande för det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som spelaren skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Punkten för största möjliga lättnad fastställs genom att bedöma den samlade mängden störande inverkan utifrån bollens läge och spelarens område för avsedd stans och sving. På green, och endast på green, gäller detta även spellinjen. När man, till exempel, tar lättnad från tillfälligt vatten:

• kan punkten för största möjliga lättnad vara där bollen kommer att ligga i grundare vatten än där spelaren ska stå (och som påverkar stansen mera än läget och svingen), eller där bollen är i djupare vatten än där spelaren ska stå (och som påverkar läget och svingen mera än stansen) .
• kan punkten för största möjliga lättnad på green baseras på spellinjen där bollen kommer att rulla genom den grundaste eller kortaste sträckan av tillfälligt vatten.

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Ett föremål som används för att höja upp bollen från marken när man spelar från tee. Den får inte vara längre än 101,6 mm (fyra inches) och måste överensstämma med Utrustningsreglerna (Equipment Rules).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel (se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande i en bunker (Regel 16.1c) eller på greenen (Regel 16.1d), när det inte finns någon närmaste punkt för fullständig lättnad.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där det onormala banförhållandet är minst störande för det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som spelaren skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Punkten för största möjliga lättnad fastställs genom att bedöma den samlade mängden störande inverkan utifrån bollens läge och spelarens område för avsedd stans och sving. På green, och endast på green, gäller detta även spellinjen. När man, till exempel, tar lättnad från tillfälligt vatten:

• kan punkten för största möjliga lättnad vara där bollen kommer att ligga i grundare vatten än där spelaren ska stå (och som påverkar stansen mera än läget och svingen), eller där bollen är i djupare vatten än där spelaren ska stå (och som påverkar läget och svingen mera än stansen) .
• kan punkten för största möjliga lättnad på green baseras på spellinjen där bollen kommer att rulla genom den grundaste eller kortaste sträckan av tillfälligt vatten.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

• Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
• även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:

• En boll blir i spel på ett hål först:
• när spelaren slår ett slag mot den från innanför tee, eller
• i matchspel, när spelaren slår ett slag mot den från utanför tee och motspelaren inte återkallar slaget i enlighet med Regel 6.1b.
• Den bollen fortsätter att vara i spel tills den är hålad, utom att den inte längre är i spel:
• när den är lyft från banan,
• när den är förlorad (även om den har stannat på banan) eller har stannat out of bounds, eller
• när en annan boll är inbytt i stället för den, även om detta inte är tillåtet enligt en regel.

En boll som inte är i spel är fel boll.

Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)

När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.

När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:

• om bollen inte har lyfts, är den fortfarande i spel, och
• om bollen har lyfts och återplacerats, är den i spel även om bollmarkeringen inte har tagits bort.

Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:

• En boll blir i spel på ett hål först:
• när spelaren slår ett slag mot den från innanför tee, eller
• i matchspel, när spelaren slår ett slag mot den från utanför tee och motspelaren inte återkallar slaget i enlighet med Regel 6.1b.
• Den bollen fortsätter att vara i spel tills den är hålad, utom att den inte längre är i spel:
• när den är lyft från banan,
• när den är förlorad (även om den har stannat på banan) eller har stannat out of bounds, eller
• när en annan boll är inbytt i stället för den, även om detta inte är tillåtet enligt en regel.

En boll som inte är i spel är fel boll.

Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)

När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.

När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:

• om bollen inte har lyfts, är den fortfarande i spel, och
• om bollen har lyfts och återplacerats, är den i spel även om bollmarkeringen inte har tagits bort.

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

• Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
• även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Statusen för en boll som inte hittas inom tre minuter från det att spelaren eller hans/hennes caddie (eller spelarens partner eller partnerns caddie) börjar leta efter den.

Om sökandet börjar och sedan tillfälligtvis avbryts av någon fullgod orsak (t ex när spelaren slutar leta vid avbrott i spel eller måste kliva åt sidan för att vänta på att en annan spelare ska spela) eller när spelaren av misstag har identifierat fel boll:

• Tiden mellan avbrottet och när letandet återupptas räknas inte, och
• den tillåtna tiden för letande är totalt tre minuter, och tiden för letande räknas både före avbrottet och efter att letandet återupptas.

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

En särskilt iordningställd sandyta, som ofta är en fördjupning, från vilken torv eller jord har tagits bort.

Följande är inte en del av en bunker:

• en kant, vägg eller sida av ett iordningställt område som består av jord, gräs, staplad torv eller konstgjorda material,
• jord eller varje växande eller fastsittande naturföremål innanför kanten för det iordningställda området (t ex gräs, buskar eller träd),
• sand som har runnit över eller är utanför kanten för det iordningställda området samt
• alla övriga områden av sand på banan som inte är innanför kanten för ett iordningställt område (t ex ökenområden och andra naturliga sandområden eller områden som ibland kallas ”waste areas”).

Bunkrar är ett av de fem definierade områdena på banan.

Tävlingsledningen får definiera en iordningställd sandyta som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker) eller definiera en icke iordningställd sandyta som en bunker.

När en bunker håller på att repareras och tävlingsledningen definierar hela bunkern som mark under arbete, behandlas den som en del av spelfältet (vilket innebär att den inte är en bunker).

Ordet ”sand” som det används i denna definition och i Regel 12 innefattar allt material som liknar sand och som används som bunkermaterial (t ex krossade snäckskal), samt varje form av jord som blandats in i sanden.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Att visa platsen för en boll i vila genom att antingen:

• placera en bollmarkering precis bakom eller precis intill bollen, eller
• hålla en klubba på marken precis bakom eller precis intill bollen.

Detta görs för att visa den plats där bollen måste återplaceras efter att den är lyft.

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel (se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.

Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Varje plats på banan utom en plats där spelaren måste eller får spela sin boll enligt reglerna.

Exempel på spel från fel plats är:

• att spela en boll efter att ha återplacerat den på fel punkt, eller utan att återplacera den när så krävs enligt reglerna.
• att spela en droppad boll utanför det tillåtna lättnadsområdet.
• att ta lättnad enligt fel regel, så att bollen droppas på och spelas från en plats som inte reglerna tillåter.
• att spela en boll från en spelförbudszon eller när en spelförbudszon inverkar störande på spelarens område för avsedd stans eller sving.

Att spela en boll från en plats utanför tee när spelet på ett hål påbörjas, eller i ett försök att rätta till detta fel är inte att spela från fel plats (se Regel 6.1b).

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Att visa platsen för en boll i vila genom att antingen:

• placera en bollmarkering precis bakom eller precis intill bollen, eller
• hålla en klubba på marken precis bakom eller precis intill bollen.

Detta görs för att visa den plats där bollen måste återplaceras efter att den är lyft.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Området på hålet som spelaren spelar som:

• är särskilt iordningställt för puttning eller
• tävlingsledningen har definierat som green (t ex när en tillfällig green används).

Green på ett hål innefattar det hål som spelaren försöker spela en boll ned i.Green är ett av de fem definierade områdena på banan. Greenerna för alla övriga hål (som spelaren inte spelar för tillfället) är fel greener och en del av spelfältet.

Gränsen för en green definieras av där det går att se att den särskilt iordningställda ytan börjar (t ex där gräset tydligt har klippts för att visa gränsen), såvida inte tävlingsledningen definierar gränsen på ett annat sätt (t ex genom att använda en linje eller prickar).

Om en dubbelgreen används för två olika hål:

• behandlas hela den iordningställda ytan där båda hålen finns som green för spel av båda hålen.

Men tävlingsledningen får definiera en gräns som delar av dubbelgreenen i två skilda greener, så att när en spelare spelar ett av hålen är det andra hålets del av dubbelgreenen en fel green.

Att visa platsen för en boll i vila genom att antingen:

• placera en bollmarkering precis bakom eller precis intill bollen, eller
• hålla en klubba på marken precis bakom eller precis intill bollen.

Detta görs för att visa den plats där bollen måste återplaceras efter att den är lyft.

Att visa platsen för en boll i vila genom att antingen:

• placera en bollmarkering precis bakom eller precis intill bollen, eller
• hålla en klubba på marken precis bakom eller precis intill bollen.

Detta görs för att visa den plats där bollen måste återplaceras efter att den är lyft.

Att placera en boll genom att lägga ned och släppa taget om den, med avsikt att sätta den i spel.

Om en spelare lägger ned en boll utan avsikt att den ska bli boll i spel har bollen inte återplacerats och är inte i spel (se Regel 14.4).

När en regel kräver att en boll ska återplaceras, anger regeln en särskild punkt där bollen måste återplaceras.

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.