17

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Området på banan som omfattar hela banan utom de övriga fyra definierade områdena: (1) den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet, (2) alla pliktområden, (3) alla bunkrar samt (4) greenen på det hål som spelaren spelar.

Spelfältet omfattar:

• alla teeytor på banan utom tee på det hål som spelas samt
• alla fel greener.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

• Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
• även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:

• En boll blir i spel på ett hål först:
• när spelaren slår ett slag mot den från innanför tee, eller
• i matchspel, när spelaren slår ett slag mot den från utanför tee och motspelaren inte återkallar slaget i enlighet med Regel 6.1b.
• Den bollen fortsätter att vara i spel tills den är hålad, utom att den inte längre är i spel:
• när den är lyft från banan,
• när den är förlorad (även om den har stannat på banan) eller har stannat out of bounds, eller
• när en annan boll är inbytt i stället för den, även om detta inte är tillåtet enligt en regel.

En boll som inte är i spel är fel boll.

Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)

När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.

När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:

• om bollen inte har lyfts, är den fortfarande i spel, och
• om bollen har lyfts och återplacerats, är den i spel även om bollmarkeringen inte har tagits bort.

Statusen för en spelares boll när den ligger på banan och används för spel av ett hål:

• En boll blir i spel på ett hål först:
• när spelaren slår ett slag mot den från innanför tee, eller
• i matchspel, när spelaren slår ett slag mot den från utanför tee och motspelaren inte återkallar slaget i enlighet med Regel 6.1b.
• Den bollen fortsätter att vara i spel tills den är hålad, utom att den inte längre är i spel:
• när den är lyft från banan,
• när den är förlorad (även om den har stannat på banan) eller har stannat out of bounds, eller
• när en annan boll är inbytt i stället för den, även om detta inte är tillåtet enligt en regel.

En boll som inte är i spel är fel boll.

Spelaren kan inte ha mer än en boll i spel vid något tillfälle. (Se Regel 6.3d för det fåtal fall när en spelare kan spela med mer än en boll samtidigt på ett hål.)

När reglerna hänvisar till en boll i vila eller i rörelse, innebär detta en boll som är i spel.

När en bollmarkering placerats för att markera läget för en boll i spel:

• om bollen inte har lyfts, är den fortfarande i spel, och
• om bollen har lyfts och återplacerats, är den i spel även om bollmarkeringen inte har tagits bort.

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

• Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
• även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Statusen för en boll som inte hittas inom tre minuter från det att spelaren eller hans/hennes caddie (eller spelarens partner eller partnerns caddie) börjar leta efter den.

Om sökandet börjar och sedan tillfälligtvis avbryts av någon fullgod orsak (t ex när spelaren slutar leta vid avbrott i spel eller måste kliva åt sidan för att vänta på att en annan spelare ska spela) eller när spelaren av misstag har identifierat fel boll:

• Tiden mellan avbrottet och när letandet återupptas räknas inte, och
• den tillåtna tiden för letande är totalt tre minuter, och tiden för letande räknas både före avbrottet och efter att letandet återupptas.

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Normen för att avgöra vad som hänt med en spelares boll – till exempel, om bollen har stannat i ett pliktområde, om den har rubbats eller vad som fick den att rubbas.

Känt eller så gott som säkert innebär mer än enbart möjligt eller troligt. Det betyder antingen:

• Det finns avgörande bevis för att händelsen i fråga har ägt rum med spelarens boll, t ex när spelaren eller andra vittnen har sett det hända, eller
• även om det finns det minsta utrymme för tvivel, visar all rimlig tillgänglig information att sannolikheten för att händelsen i fråga har inträffat är minst 95 %.

”All rimligtvis tillgänglig information” omfattar all den information som spelaren känner till och all annan information han/hon kan få med rimlig ansträngning och utan otillbörligt dröjsmål.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Hela det spelområde innanför de gränser som fastställts av tävlingsledningen:

• Alla områden innanför banans gräns är på banan och del av banan.
• Alla områden utanför banans gräns är out of bounds och inte del av banan.
• Banans gräns sträcker sig både upp ovanför marken och ner under marken.

Banan utgörs av de fem definierade områdena på banan.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Ett föremål som används för att höja upp bollen från marken när man spelar från tee. Den får inte vara längre än 101,6 mm (fyra inches) och måste överensstämma med Utrustningsreglerna (Equipment Rules).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

De fem definierade områden som banan består av:

• Spelfältet
• den tee som spelaren måste spela från när han/hon påbörjar spelet av hålet,
• alla bunkrar,
• alla pliktområden och
• greenen på det hål som spelaren spelar.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Personen eller gruppen med ansvar för tävlingen eller banan.

Se Committee Procedures, Section 1 (som förklarar tävlingsledningens roll).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Referenspunkten för att ta lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande (Regel 16.1), en farlig situation p g a djur (Regel 16.2), fel green (Regel 13.1f) eller en spelförbudszon (Regel 16.1f och 17.1e), eller när lättnad tas enligt vissa lokala regler.

Det är den uppskattade punkten där bollen skulle ligga som är:

• närmast från bollens ursprungliga läge, men inte närmare hålet än den punkten,
• inom det område på banan som regeln kräver, och
• där förhållandet inte stör det slag som spelaren skulle ha slagit från bollens ursprungliga läge, om förhållandet inte hade funnits där.

För att uppskatta denna referenspunkt krävs att spelaren fastställer val av klubba, stans, sving och den spellinje som han/hon skulle ha använt för det slaget.

Spelaren behöver inte simulera det slaget genom att ta den aktuella stansen och svinga med den valda klubban (men det rekommenderas att spelaren normalt gör detta för att få hjälp att göra en korrekt uppskattning).

Den närmaste punkten för fullständig lättnad utgår enbart från det specifika förhållandet från vilket lättnad tas och kan vara på ett ställe där det föreligger störande inverkan från någonting annat:

• Om spelaren tar lättnad och sedan får störande inverkan från ett annat förhållande från vilket lättnad medges, får spelaren ta lättnad igen genom att fastställa en ny närmaste punkt för fullständig lättnad från det nya förhållandet.
• Lättnad måste tas separat för varje förhållande, utom att spelaren får ta lättnad från båda förhållandena samtidigt, (baserat på att fastställa den närmaste punkten för fullständig lättnad från båda två) när, efter att ha tagit lättnad från varje förhållande, blir det rimligt att dra slutsatsen att om man fortsätter att göra detta, kommer resultatet att bli fortsatt inverkan från det ena eller det andra.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Längden på den längsta av de 14 (eller färre) klubbor som spelaren har under ronden, (som tillåts enligt Regel 4.1b(1)), med undantag för en putter.

Om, till exempel, den längsta klubban (med undantag för en putter) som en spelare har under en rond är en 43 inches (109,22 centimeters) driver, så är en klubblängd 43 inches för den spelaren under den ronden.

Klubblängder används för att definiera spelarens tee på varje hål och för att definiera storleken på spelarens lättnadsområde när lättnad tas enligt en regel.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Slutpunkten på greenen för hålet som spelas:

- Hålet måste vara 108 mm (4 ¼ inches) i diameter och minst 101,6 mm (4 inches) djupt.

- Om en hålkopp används, får dess yttre diameter inte överstiga 108 mm (4 ¼ inches). Hålkoppen måste vara nedsänkt minst 25,4 mm (1 inches) under greenens yta, om inte markens beskaffenhet kräver att den är närmare ytan.

Ordet ”hål” (när det inte används som en definition i kursiv stil) används genomgående i reglerna och avser då den del av banan som hör ihop med en specifik tee, green och hål. Spel på ett hål börjar från tee och slutar när bollen är hålad på green (eller när reglerna på annat sätt anger att hålet är avslutat).

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

Positionen för en spelares fötter och kropp vid förberedelsen för och utförandet av ett slag.

En del av banan där tävlingsledningen har förbjudit spel. En spelförbudszon måste definieras som en del av antingen ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde.

Tävlingsledningen får använda sig av spelförbudszoner av vilken orsak som helst, t ex för att:

• skydda djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer för djur samt miljökänsliga områden,
• förhindra skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, torvade områden eller andra planteringar,
• skydda spelare från fara, samt bevara platser av historiskt eller kulturellt värde.

Tävlingsledningen bör definiera gränsen för en spelförbudszon med en linje eller pinnar, och linjen eller pinnarna (eller toppen på dessa) bör identifiera spelförbudszonen på annat sätt än ett vanligt onormalt banförhållande eller pliktområde, som inte innehåller en spelförbudszon.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Varje plats på banan utom en plats där spelaren måste eller får spela sin boll enligt reglerna.

Exempel på spel från fel plats är:

• att spela en boll efter att ha återplacerat den på fel punkt, eller utan att återplacera den när så krävs enligt reglerna.
• att spela en droppad boll utanför det tillåtna lättnadsområdet.
• att ta lättnad enligt fel regel, så att bollen droppas på och spelas från en plats som inte reglerna tillåter.
• att spela en boll från en spelförbudszon eller när en spelförbudszon inverkar störande på spelarens område för avsedd stans eller sving.

Att spela en boll från en plats utanför tee när spelet på ett hål påbörjas, eller i ett försök att rätta till detta fel är inte att spela från fel plats (se Regel 6.1b).

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Området där en spelare måste droppa en boll när lättnad tas enligt en regel. Varje lättnadsregel kräver att spelaren använder ett särskilt lättnadsområde, vars storlek och läge grundas på dessa tre faktorer:

• Referenspunkt: Den punkt från vilken storleken på lättnadsområdet mäts upp.
• Storlek på lättnadsområde, mätt från referenspunkten: Lättnadsområdet är antingen en eller två klubblängder från referenspunkten, men med vissa begränsningar:
• Begränsningar av lättnadsområdets läge: Läget för lättnadsområdet kan begränsas på ett eller flera sätt, till exempel, så att:
• det bara finns inom vissa definierade områden på banan, t ex bara på spelfältet, inte i en bunker eller i ett pliktområde,
• det inte är närmare hålet än referenspunkten eller måste vara utanför ett pliktområde eller en bunker som man tar lättnad från eller
• det inte föreligger störande inverkan (som den definieras i den specifika regeln) från förhållandet från vilket lättnad tas.

När klubblängder används för att bestämma storleken på lättnadsområdet, får spelaren mäta rakt över ett dike, grop eller liknande, och rakt över eller genom ett föremål (t ex träd, stängsel, mur, tunnel, dränering eller sprinklerlock), men det är inte tillåtet att mäta genom mark som naturligt sluttar uppåt eller nedåt.

Se Committee Procedures, Section 21 (Tävlingsledningen kan välja att tillåta eller kräva av spelaren att använda en droppzon som lättnadsområde när viss lättnad tas).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Den framåtriktade rörelsen med klubban som görs för att slå bollen.

Men ett slag har inte utförts om spelaren:

• under nersvingen bestämmer sig för att inte slå mot bollen och undviker att göra detta genom att avsiktligt stoppa klubbhuvudet innan det når bollen eller, om detta inte går, genom att avsiktligt missa bollen.
• oavsiktligt träffar bollen vid en provsving eller vid förberedelsen för ett slag.

När reglerna hänvisar till att ”spela en boll”, innebär det detsamma som att slå ett slag.

Spelarens score på ett hål eller en rond anges som ett antal ”slag”, vilket betyder alla slag som slagits och varje pliktslag. (se Regel 3.1c.).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Alla områden utanför banans gräns som den definierats av tävlingsledningen. Alla områden innanför den gränsen är på banan.

Gränsen för banan sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och annat (t ex alla naturliga eller konstgjorda föremål) innanför banans gräns är på banan, oavsett om de är på, ovanför eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför banans gräns (t ex trappsteg som sitter fast i ett gränsstängsel, eller ett träd med rötterna utanför gränsen med grenar som når innanför gränsen eller omvänt), är bara den del av föremålet som är utanför banans gräns out of bounds.

Banans gräns bör definieras av föremål för banans gräns eller av linjer:

• Föremål för banans gräns: När gränsen definieras av pinnar eller ett stängsel, bestäms den av linjen mellan de innersta punkterna på pinnarna eller stängselstolparna på bansidan i marknivå (med undantag för vinklade stöd), och dessa pinnar eller stängselstolpar är out of bounds. När gränsen definieras av andra föremål, t ex en mur, eller när tävlingsledningen önskar använda ett gränsstängsel på ett annat sätt, bör tävlingsledningen definiera gränsen.

• Linjer: När gränsen definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens bansida, och själva linjen är out of bounds. När en linje på marken definierar gränsen, kan pinnar användas för att visa var gränsen är, men de har ingen annan betydelse.

Gränspinnar eller linjer bör vara vita.

Statusen för en boll som inte hittas inom tre minuter från det att spelaren eller hans/hennes caddie (eller spelarens partner eller partnerns caddie) börjar leta efter den.

Om sökandet börjar och sedan tillfälligtvis avbryts av någon fullgod orsak (t ex när spelaren slutar leta vid avbrott i spel eller måste kliva åt sidan för att vänta på att en annan spelare ska spela) eller när spelaren av misstag har identifierat fel boll:

• Tiden mellan avbrottet och när letandet återupptas räknas inte, och
• den tillåtna tiden för letande är totalt tre minuter, och tiden för letande räknas både före avbrottet och efter att letandet återupptas.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Tillvägagångssättet och plikten när en spelare tar lättnad enligt Reglerna 17, 18 eller 19 genom att spela en boll från den plats varifrån det föregående slaget slogs (se Regel 14.6).

Begreppet slag och distans innebär att spelaren både:

• får ett slags plikt samt
• förlorar varje fördel av vunnen distans mot hålet från den plats varifrån det föregående slaget slogs.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Att hålla bollen och släppa den så att den faller genom luften, med avsikt att bollen ska bli i spel.

Om spelaren släpper en boll utan avsikt att den ska bli i spel, har bollen inte droppats och är inte i spel (se Regel 14.4).

Varje lättnadsregel fastställer ett specifikt lättnadsområde där bollen måste droppas och stanna.

När lättnad tas, måste spelaren släppa bollen från ett läge i knähöjd så att bollen:

• faller rakt ned, utan att spelaren kastar, roterar eller rullar den eller utför någon annan rörelse som skulle kunna påverka var bollen stannar och
• inte vidrör någon del av spelarens kropp eller utrustning, innan den träffar marken (se Regel 14.3b).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Förlust av hål i matchspel eller två slags plikt i slagspel.

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Något av dessa fyra definierade förhållanden:

• Hål gjort av djur
• Mark under arbete
• Oflyttbart tillverkat föremål, eller
• Tillfälligt vatten

När en spelares boll ligger i sitt eget nedslagsmärke som uppkommit som en följd av spelarens föregående slag, och där en del av bollen är under markytan.

En boll behöver inte nödvändigtvis vidröra jord för att vara pluggad (t ex gräs och lösa naturföremål kan finnas mellan bollen och jorden).

Varje levande varelse från djurriket (utom människor), som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur (t ex maskar, insekter, spindlar och kräftdjur).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).

Ett område från vilket lättnad medges med ett slags plikt om spelarens boll stannar där.

Ett pliktområde är:

• varje vattensamling på banan (oavsett om tävlingsledningen markerat den eller inte), såsom ett hav, en sjö, en damm, en älv, ett dike, ett öppet ytdräneringsdike eller något annat öppet vattendrag (även om det inte finns vatten där), och
• varje annan del av banan som tävlingsledningen definierar som ett pliktområde.

Ett pliktområde är ett av de fem definierade områdena på banan.

Det finns två olika typer av pliktområden, som särskiljs av färgen som används för att markera dem:

• Gula pliktområden (markerade med gula linjer eller gula pinnar) ger spelaren två alternativ för lättnad (Regel 17.1d (1) och (2)).
• Röda pliktområden (markerade med röda linjer eller röda pinnar) ger spelaren ett extra alternativ för lättnad i sidled (Regel 17.1d (3)), utöver de två alternativ för lättnad som finns för gula pliktområden.

Om färgen för ett pliktområde inte har markerats eller angetts av tävlingsledningen, ska det betraktas som ett rött pliktområde.

Gränsen för ett pliktområde sträcker sig både upp från marken och ner under marken:

• Detta innebär att all mark och allt annat (t ex varje naturligt eller konstgjort föremål) innanför gränsen är del av pliktområdet, oavsett om det är på, över eller under markytan.
• Om ett föremål är både innanför och utanför gränsen (t ex en bro över pliktområdet eller ett träd som är rotat innanför gränsen med grenar som sträcker sig utanför gränsen eller omvänt) är bara den del av föremålet som är innanför gränsen en del av pliktområdet.

Gränsen för ett pliktområde bör definieras av pinnar, linjer eller fysiska kännetecken:

• Pinnar: När gränsen för ett pliktområde definieras av pinnar, bestäms den av linjen mellan pinnarnas yttre punkter i marknivå, och pinnarna är inne i pliktområdet.
• Linjer: När gränsen för ett pliktområde definieras av en målad linje på marken, bestäms den av linjens utsida, och själva linjen är inne i pliktområdet.
• Fysiska kännetecken: När gränsen identifieras av fysiska kännetecken (t ex en strandlinje, ett ökenområde eller en stödmur), bör tävlingsledningen ange hur gränsen för pliktområdet ska definieras.

När gränsen för ett pliktområde definieras av linjer eller fysiska kännetecken, kan pinnar användas för att visa var pliktområdet är, men de har ingen annan betydelse.

När gränsen för en vattensamling inte är definierad av tävlingsledningen, definieras gränsen för det pliktområdet av dess naturliga gränser (d v s där marken börjar slutta neråt för att bilda den fördjupning som kan innehålla vatten).

Om ett öppet vattendrag vanligtvis inte innehåller vatten (t ex ett dräneringsdike eller avrinningsområde som är torrt utom vid regnperioder), kan tävlingsledningen definiera det området som en del av spelfältet (vilket innebär att det inte är ett pliktområde).