Skriv ut
2
Banmarkeringar för allmänt spel
2
Banmarkeringar för allmänt spel
Markera banan och vid behov underhålla dessa markeringar är en ständigt pågående uppgift för vilken Kom/TL har ansvaret. En välmarkerad bana underlättar för en spelare att spela enligt reglerna och hjälper till med att undvika osäkerhet för spelare. Till exempel vet en spelare kanske inte hur spelaren ska fortsätta om en damm (ett pliktområde) inte är markerad.
A

Out of bounds

Det är viktigt för Kom/TL att markera banans gränser ordentligt och att underhålla markeringarna så att en spelare som slår en boll till nära en gräns kan avgöra om bollen är på banan eller är out of bounds.
(1)
Allmän vägledning för att bestämma och markera out of bounds
Kom/TL kan markera banans gränser på många sätt. Till exempel kan pinnar eller målade linjer placeras i läge av Kom/TL, eller så kan befintliga staket eller stengärdesgårdar användas för att definiera gränser, liksom kanten på fasta föremål såsom vägar eller byggnader. När banans gränser bestäms och de markeras, finns det ett antal saker för Kom/TL att ta ställning till: a. Ägor som gränsar till banan
  • Där privata ägor och allmänna vägar gränsar till banan, rekommenderas det starkt att Kom/TL markerar dessa områden som out of bound Ofta har dessa ägor stenmurar eller staket som kan användas som gränser för banan. När det finns sådana, är det vanligtvis inget behov av att flytta gränsen innanför dessa genom att placera pinnar. Men Kom/TL kan vilja flytta gränsen inåt (t ex genom att använda pinnar) för att ge ytterligare skydd åt de angränsande ägorna.
  • Det finns inget krav på att en bana ska ha gränser, men det är lämpligt att förhindra spel från ägor som inte tillhör banan. Men det kan finnas platser där stora, öppna områden gränsar till de aktuella gränslinjerna, där det inte skulle finnas någon invändning mot att spelare spelar från. I detta fallet finns det inget behov av att placera pinnar eller på annat sätt definiera gränsen.
  • Där en befintlig konstruktion, t ex en mur eller ett staket, används för att definiera gränsen, kommer hela föremålet att vara ett föremål för banans gräns från vilket lättnad utan plikt inte är tillgänglig.
b. Användning av pinnar
  • Pinnar som markerar banans gräns bör vara vita, men en annan färg kan användas.
  • Det kan finnas pinnar redan på plats som har en annan färg, eller så kan Kom/TL ha något skäl för att använda en annan färg för att skilja dem från något annat föremål på banan. När detta är fallet, bör Kom/TL informera spelarna på scorekortet, på en anslagstavla i klubbhuset, i de lokala reglerna eller på något annat sätt. Kom/TL bör undvika att använda röda eller gula pinnar för att markera banans gränser för att undvika sammanblandning med pliktområden.
  • Avståndet mellan pinnarna kan variera, men helst bör det vara möjligt att se nederdelen av en pinne från nästa pinne för att avgöra om en boll är out of bounds. Det är viktigt att kontrollera att buskar, träd eller liknande inte skymmer pinnar eller gör det svårt att se från en pinne till nästa. Generellt sett bör avståndet mellan pinnar inte vara mer än 30 steg för att underlätta för spelare att se mellan dem.
c. Användningen av färglinjer
  • Målade linjer som används för att definiera banans gräns bör vara vita, men en annan färg kan användas. Kom/TL bör undvika användningen av röda eller gula linjer för att markera en bangräns för att undvika sammanblandning med pliktområden.
  • När banans gränslinje är definierad av en linje målad på marken, kan Kom/TL placera pinnar för att synliggöra gränsen på avstånd. Det bör klargöras att den målade linjen definierar gränsen, medan pinnar har placerats för att visa spelare att gränsen är där. Dessa pinnar definierar inte gränsen, men de är föremål för banans gräns från vilka lättnad inte är tillgänglig om inte annat anges i de lokala reglerna (Se Modell för Lokal Regel A-6).
  • Det kan finnas tillfällen när Kom/TL inte vill måla en vit linje på en väg eller gångbana. I så fall kan det mest diskreta sättet att markera gränsen vara att måla en serie vita prickar på marken. När detta gjorts, bör den lokala regeln användas för att informera spelare om hur gränsen har markerats (se Modell för Lokal Regel A-1).
d. Andra sätt att markera out of bounds
  • Där en bangräns definieras av en mur, en vägkant eller något annat än pinnar, staket eller linjer, behöver Kom/TL klargöra var kanten på gränsen är. Till exempel när en mur används för att definiera gränsen, bör Kom/TL ange om bansidans murkant definierar gränsen eller om en boll bara är out of bounds när den är bortom muren (se Modell för Lokal Regel A-2).
  • En gräns kan definieras av ett dike, där bollen är out of bounds om den är i eller bortom diket. Pinnar kan användas för att uppmärksamma gränsdiket. Dessa pinnar är föremål för banans gräns från vilka lättnad utan plikt inte är tillgänglig om inte annat anges i den lokala regeln (se Modell för Lokal Regel A-6).
e. Andra överväganden
  • Vissa förhållanden, t ex maskinhall, klubbhus och övningsområden, kan markeras eller definieras i en lokal regel som out of bounds även om de är på banans mark (se Modell för Lokal Regel A-1).
  • Reglerna medger inte att ett område skulle kunna ha fler än en status under spelet av ett hål, och därför får ett område inte markeras som out of bounds för vissa slag, eller för slag som slås från vissa områden, t ex tee.
  • Kom/TL har inte rätt att införa en lokal regel som säger att en boll som spelats över ett visst område är out of bounds även om den inte stannar i det området.
(2)
Markera interna bangränser
För att bibehålla ett håls karaktär eller för att skydda spelare på angränsande håll kan Kom/TL införa bangränser mellan två hål. Om den interna gränsen inte är ansluten till andra gränser på banan är det viktigt att markera var gränsen börjar och slutar. Det rekommenderas att två pinnar placeras sida vid sida och i en vinkel som visar att gränsen sträcker sig oändligt i den önskade riktningen. Den interna gränsen kan gälla för spel bara på ett hål eller på fler än ett hål. Hålet eller hålen på vilka den interna out of bounds-gränsen gäller, och pinnarnas status vid spel av hål där gränsen inte gäller, bör specificeras i en lokal regel (se Modell för Lokal Regel A-4).
B

Tee

För att göra det möjligt för spelare att använda hela tillåtna tee med två klubblängders djup, bör Kom/TL alltid försöka att placera teemarkeringarna så långt framåt att det finns tillräckligt med teehögt gräs bakom teemarkeringarna. Det finns inga begränsningar av bredden på tee, men en god praxis är att placera de två teemarkeringarna på 5–7 stegs avstånd. Att placera dem på större avstånd gör det svårare för en spelare att avgöra om bollen är inom tee, och kan medföra att torvhål täcker en mycket större yta på par 3-hål. Varje uppsättning teemarkeringar bör placeras så att framkanten av tee pekar mot landningsområdets mitt. För vägledning om var teemarkeringar kan placeras för att scorer ska vara godkända som handicapgrundande, se regler eller rekommendationer i Världshandicapsystemet (WHS) eller annan vägledning som ställs till förfogande av den lokala handicaporganisationen.
C

Pliktområden

Pliktområden är områden på banan från vilka en spelare får ta lättnad med ett slags plikt från en punkt utanför pliktområdet som kan vara på ett avsevärt avstånd från där bollen har stannat. Som anges i definitionen av ”pliktområde”, är områden som innehåller vatten, t ex sjöar, vattendrag, åar eller dammar, pliktområden och ska markeras som sådana. Kom/TL kan markera andra områden på banan som pliktområden. Motiv till att Kom/T kan välja att markera andra delar eller vissa förhållanden på banan som pliktområden är t ex:
  • För att ge ett alternativ till lättnad med slag och distans enligt Regel 18.1 när det är troligt att en boll som är i ett visst område nästan alltid är förlorad, t ex i ett område med tät vegetation.
  • För att ge ett alternativ till lättnad med slag och distans enligt Regel 19.2 (ospelbar boll) när det är troligt att lättnad enligt alternativen i Regel 19.2b och 19.2c inte kommer att ge någon effektiv lättnad för det läge som bollen befinner sig i, t ex i ett område med vulkanisk sten eller öken.
(1)
Avgöra när område som inte innehåller vatten ska markeras som pliktområde
Kom/TL bör ta hänsyn till följande punkter innan den beslutar att markera ett område som inte innehåller vatten som ett pliktområde:
  • Det faktum att markera ett svårt område som pliktområde skulle kunna förbättra speltempot innebär inte att Kom/TL ska känna sig tvungen att göra det. Det finns många andra konkurrerande överväganden, t ex att bibehålla hålets utmaning, integritet gentemot arkitektens ursprungliga avsikt med bandesignen och att ge rimligt likartade resultat för bollar som slagits in i liknande områden över hela banan. Till exempel, om en djungel gränsar till fairway på ett hål och den har markerats som ett pliktområde, bör Kom/TL överväga att behandla liknande områden på andra hål på samma sätt.
  • Kom/TL bör ta hänsyn till att en spelare som förlorar sin boll utanför ett pliktområde kommer att få en större plikt än någon vars boll är förlorad i pliktområdet. Om det finns områden med tjock ruff nära pliktområdets gräns där bollar skulle kunna förloras, kan Kom/TL överväga att innefatta sådana områden i pliktområdet.
  • Kom/TL bör komma ihåg att en spelare vars boll ligger i ett pliktområde inte kan använda alternativet ospelbar boll enligt Regel 19. Att begära att spelaren återvänder till där bollen skar gränsen till pliktområdet för att ta lättnad i stället för att ha möjligheten att droppa inom två klubblängder från där bollen hittades, kan vara en påtaglig nackdel för spelaren och skulle kunna påverka speltempot negativt.
  • Kom/TL bör inte definiera sandiga områden som normalt skulle vara bunkrar som pliktområden. Det kan finnas fall där områden med sand naturligt flyter ihop med ett pliktområde, t ex en strand. I detta fallet kan gränsen till pliktområdet och bunkern vara direkt intill varandra med en del av sanden i pliktområdet.
  • Kom/TL bör inte definiera ägor som gränsar till banan som ett pliktområde där ägorna normalt skulle ha markerats som out of bounds.
  • Om Kom/TL överväger att markera ett område, som normalt är out of bounds, som ett pliktområde för att hjälpa till med speltempot, kan Kom/TL som ett alternativ besluta att använda den lokala regeln som ger alternativ till lättnad med slag och distans (se Modell för Lokal Regel E-5). Medan detta ger spelaren två slags plikt, ger det också spelaren möjlighet att flytta ut på fairway, vilket kanske inte skulle vara ett alternativ om området var markerat som pliktområde.
  • När pliktområden läggs till eller tas bort bör Kom/TL ta del av de regler eller rekommendationer i Världshandicapsystemet (WHS) eller annan vägledning som ställs till förfogande av den lokala handicaporganisationen för att avgöra om ändringen kommer att påverka den givna banvärderingen.
(2)
Hur markera eller definiera gränsen till ett pliktområde
Vid lättnad från ett pliktområde, behöver en spelare ofta känna till den punkt där bollen senast skar pliktområdets gräns och om pliktområdet är markerat som rött eller gult vid den punkten.
  • Det rekommenderas att Kom/TL markerar pliktområdenas gränser genom att använda färg och/eller pinnar så att det inte föreligger någon tvekan för spelare.
  • Där linjer används för att definiera gränsen till ett pliktområde och pinnar används för att identifiera pliktområdet, kan Kom/TL välja om pinnarna ska placeras på linjen eller precis utanför pliktområdet. Att placera pinnar precis utanför den målade linjen gör att spelare har rätt till lättnad utan plikt från hålet pinnen gjort om pinnen skulle falla ur eller tas bort och bollen stannat i hålet.
  • Kom/TL kan definiera gränsen till ett pliktområde genom att tydligt beskriva det i skrift, men bör bara göra så om det finns litet eller inget tvivel om var gränsen går. Till exempel, där det finns stora områden med lava eller öken som ska behandlas som pliktområden, och gränsen mellan dessa områden och det avsedda spelfältet är väl definierat, skulle Kom/TL kunna definiera gränsen till pliktområdet som kanten av lavabädden eller öknen.
(3)
Bestämma var gränsen till ett pliktområde markeras
Att markera gränsen till ett pliktområde är uppenbart viktigt för att tillåta spelare att ta lättnad. Kom/TL bör tänka på följande när den bestämmer var gränsen till ett pliktområde ska markeras:
  • Linjer och pinnar som definierar ett pliktområdes gräns bör placeras så nära som möjligt längs pliktområdets naturliga gränser, till exempel där marken bryter av neråt för att bilda fördjupningen som innehåller vatten. Detta kommer att säkerställa att spelare inte tvingas stå med bollen avsevärt över eller under sina fötter eller i vattnet efter att ha tagit lättnad. Hänsyn bör tas till både höger- och vänsterspelare.
  • När ett pliktområde gränsar till delar av spelfältet där en boll skulle kunna vara förlorad, kan det påverka spelarens möjlighet att fastställa om det är känt eller så gott som säkert att bollen är i pliktområdet, och spelaren skulle därför inte kunna ta lättnad för boll i pliktområde enligt Regel 17. Av detta skäl kan Kom/TL besluta att flytta pliktområdets gräns till utanför de normala naturliga gränserna och innefatta andra områden där det kan vara svårt att hitta bollen.
  • Kom/TL bör ta hänsyn till att en spelare inte har rätt till lättnad utan plikt från ett onormalt banförhållande när deras boll ligger i ett pliktområde. Till exempel, om det finns ett oflyttbart tillverkat föremål såsom en belagd stig eller ett sprinklerhuvud nära intill ett område som Kom/TL överväger att markera som ett pliktområde, kan Kom/TL vilja hålla det tillverkade föremålet utanför pliktområdet för att en spelare ska ha rätt till lättnad utan plikt från det.
(4)
Om ett pliktområde ska markeras som rött eller gult
Flertalet pliktområden bör markeras röda för att ge spelare det ytterligare alternativet med lättnad i sidled (se Regel 17.1d(3)). Men där en del av hålets utmaning är att slå över ett pliktområde, t ex ett vattendrag som korsar hålet framför green och där det finns en påtaglig möjlighet att en boll som landar över vattendraget skulle kunna rulla eller studsa tillbaka ner i det, kan Kom/TL besluta att markera pliktområdet som gult. Detta säkerställer att en boll som landar på bortre sidan av pliktområdet innan den rullar tillbaka in i pliktområdet inte kan droppas på den bortre sidan enligt alternativet lättnad i sidled. När ett pliktområde markeras gult, bör Kom/TL förvissa sig om att en spelare alltid ska kunna ta lättnad på flagglinjen enligt Regel 17.1d(2), eller överväga att lägga till en droppzon för pliktområdet, så att en spelare har en möjlighet till ett annat val än lättnad med slag och distans (se Modell för Lokal Regel E-1). Kom/TL behöver inte markera något pliktområde som gult. För enkelhets skull kan Kom/TL besluta att markera alla pliktområden röda, så att det inte uppstår tveksamheter för spelare om vilka lättnadsmöjligheter som finns.
(5)
Ändra status på ett pliktområde mellan rött och gult
Kom/TL kan vilja markera en del av ett pliktområde som rött och en annan del av samma pliktområde som gult. Kom/TL bör bestämma den bästa punkten för övergången för att säkerställa att var än en boll korsar gränsen till ett gult pliktområde, kommer en spelare alltid att kunna ta lättnad på flagglinjen enligt Regel 17.1d(2). Det bör kommas ihåg att spelarens lättnadsalternativ baseras på var bollen senast skar gränsen till pliktområdet och inte var bollen stannade i det. Vid den punkt på gränsen som pliktområdets status ändras, rekommenderas det att en röd och en gul pinne placeras tätt intill varandra för att exakt ange var pliktområdets status förändras. a. Status på pliktområde kan variera beroende på den tee som används När det gäller att från tee slå en boll över ett pliktområde, t ex när en damm på ett par 3-hål är en del av hålets utmaning från bakre tee men inte från främre tee, kan Kom/TL besluta att definiera det med gula pinnar eller en gul linje och införa en lokal regel om att området är ett rött pliktområde när det spelas från främre tee. Men detta rekommenderas inte när flera tees används för samma tävling. b. Status på pliktområde kan variera mellan hål När ett pliktområde skulle kunna vara i spel på fler än ett hål, kan Kom/TL välja att definiera det som ett gult pliktområde under spel av ett hål och som ett rött pliktområde vid spel av ett annat hål. Där detta är fallet bör pliktområdet markeras som gult, och en lokal regel användas för att klargöra att det ska behandlas som rött när det aktuella hålet spelas (se Modell för Lokal Regel B-1). c. Status på gränsen för pliktområde får inte ändras under spel av ett hål Medan ett pliktområde kan spelas som gult för en spelare från ett teeområde och rött från ett annat, får ett pliktområde inte definieras så att en speciell del av pliktområdets gräns är röd för ett slag från ett läge, men är gul för ett slag från ett annat läge som slås av samma spelare. Det skulle till exempel vara olämpligt och förvirrande att säga att pliktområdets gräns på greensidan av en sjö är gul för ett slag från fairwaysidan av pliktområdet men röd för ett slag från greensidan.
(6)
Definiera ett pliktområde som spelförbudszon
Kom/TL kan besluta att definiera hela eller delar av ett pliktområde som en spelförbudszon (se Avsnitt 2G).
(7)
Vattensamling gränsar till banan
När en vattensamling, t ex en å, sjö, hav eller ocean, gränsar till banan, är det tillåtet att markera ett sådant område som ett pliktområde i stället för att markera det som out of bounds. Uttrycket ”på banan” i definitionen av pliktområde syftar inte på egendom som ägs av banan, utan på varje område som inte definierats som out of bounds av Kom/TL.
  • När det är möjligt för en boll att hamna på andra sidan av en vattensamling, men det är opraktiskt för Kom/TL att definiera den bortre gränsen, kan Kom/TL införa en lokal regel som säger att när ett pliktområde bara är markerat på en sida sträcker det sig oändligt. Följaktligen är all mark och allt vatten bortom pliktområdets definierade gräns i pliktområdet (se Modell för Lokal Regel B-1).
  • När ett pliktområde är utformat eller beläget så att det inte skulle finnas någon rimlig möjlighet för en spelare att droppa på ena sidan av ett pliktområde, (t ex när ett rött pliktområde är direkt intill banans gräns), kan Kom/TL använda en lokal regel som tillåter spelaren att ta lättnad på motsatta sidan av pliktområdet än där bollen senast skar gränsen (se Modell för Lokal Regel B-2). Där ett pliktområde är direkt intill banans gräns kan det krävasen ytterligare lokal regel så att pliktområdets gräns inte behöver markeras (se Modell för Lokal Regel B-1).
D

Bunkrar

I normala fall finns det inget behov av att markera bunkerkanter, men det kan finnas tillfällen när bunkerkanter är svåra att fastställa. Kom/TL bör då antingen markera kanterna med pinnar, målade linjer eller definiera kanten med en lokal regel (se Modell för Lokal Regel C-1). Krattors placering Det finns inget perfekt svar på krattors placering och det är upp till varje Kom/TL att avgöra om krattor ska vara placerade i eller utanför bunkrar. Man skulle kunna hävda att det är troligare att en boll kan ändra riktning ner i eller bli kvar utanför en bunker om krattan placeras utanför bunkern. Det skulle också kunna hävdas att om krattan är i bunkern är det högst otroligt att bollen kommer att studsa ut ur bunkern. Men det som händer i praktiken är att spelare som lägger krattan i bunkern ofta lägger den nära bunkerkanten, vilket tenderar att orsaka att en boll som är på väg att rulla ner i den flata delen av bunkern stoppas, vilket ger ett mycket svårare slag än annars skulle ha varit fallet. När bollen blir liggande på eller emot en kratta i bunkern och spelaren måste fortsätta enligt Regel 15.2, kan det ibland inte vara möjligt att återplacera bollen på samma punkt eller hitta en punkt i bunkern som inte är närmare hålet. Om krattor lämnas kvar mitt i bunkern, är det enda sättet att placera dem att kasta ner dem i bunkern och det orsakar nedtryckningar i sanden. Dessutom, om en kratta är mitt i en stor bunker, så antingen används den inte eller så blir spelaren tvungen att kratta ett stort område av bunkern när krattan återhämtas, vilket ger en onödig försening. Därför, efter att ha övervägt alla dessa synpunkter, och att placeringen av krattor är Kom/TL:s beslut, rekommenderas det att krattor bör placeras utanför bunkrar i områden där det är minst troligt att de kan påverka bollens rörelser. Kom/TL kan emellertid besluta att krattor ska placeras i bunkrar för att göra det lättare för banpersonalen att klippa fairways och områden kring bunkrar.
E

Greener

I normala fall finns det inget behov att markera greeners kanter, men det kan finnas tillfällen då det kan vara svårt att bestämma greenens kant beroende på att omgivande ytor klippts till en liknande höjd. När detta är fallet, kan Kom/TL vilja måla linjer eller punkter för att definiera greenens kant. Dessa punkters status bör klargöras med en lokal regel (se Modell för Lokal Regel D-1).
F

Onormala banförhållanden

Oflyttbara tillverkade föremål behöver sällan markeras på något sätt, men det rekommenderas att områden med mark under arbete tydligt markeras av Kom/TL.
(1)
Avgöra vilka områden som ska markeras som mark under arbete
I allmänhet, när markförhållandena är onormala för banan eller när det är oskäligt att kräva att en spelare spelar från ett visst område, bör detta markeras som mark under arbete. Innan Kom/TL markerar något område som mark under arbete, bör Kom/TL se över hela banan för att bedöma vilka typer av områden som är onormala för banan i dess nuvarande tillstånd. Hänsyn bör också tas till läget för varje område som kan komma att behöva markeras:
  • Områden som är på eller nära fairway bör normalt markeras om Kom/TL anser områdets skada att vara onormal.
    • Om banans fairways i allmänhet är i god kondition, kan det vara lämpligt att markera ett enstaka område med barmark på fairway som mark under arbete.
    • När förhållandena är sådana att det finns vidsträckta områden med barmark, kan det vara lämpligt att markera eller på annat sätt definiera dem alla att vara mark under arbete, men bara markera områdena där en spelare skulle kunna ha svårigheter att kunna slå ett slag på bollen, så som ett svårt skadat eller uppbökat område.
  • Ju längre området är från fairway ju mindre lämpligt är det att det markeras som mark under arbete. Områden som är långt från fairway eller är mycket kort om landningsområdena bör bara markeras när skadan är mycket allvarlig.
  • Om två eller flera områden med mark under arbete ligger tätt tillsammans på ett sådant sätt att en spelare som tar lättnad från ett område, mycket väl skulle kunna droppa i ett läge där det skulle vara störande inverkan från ett annat område, skulle det vara lämpligt att markera ett enda område som mark under arbete.
(2)
Hur gränsen till mark under arbete markeras eller definieras
Det rekommenderas att Kom/TL identifierar mark under arbete genom att använda färg, pinnar eller något annat tydligt sätt att definiera det, så att det inte råder något tvivel om var gränsen till området går.
  • Det finns inga specifika färger på pinnar eller linjer som används för att markera områden med mark under arbete, men vanligtvis används vita eller blåa pinnar eller linjer. Gula och röda pinnar eller linjer bör inte användas för att undvika sammanblandning med pliktområden. Det sätt som mark under arbete markeras på bör anges i de lokala reglerna.
  • När ett område med mark under arbete är nära ett oflyttbart tillverkat föremål, är det lämpligt att förena de två områdena så att lättnad kan tas i ett steg. Detta kan göras genom att använda färglinjer som förenar området med mark under arbete med det oflyttbara hindrande föremålet. Det bör också klargöras med en lokal regel att varje med linjer markerat område som förenas med ett oflyttbart tillverkat föremål är ett enda onormalt banförhållande (se Modell för Lokal Regel F-3).
  • Kom/TL kan definiera gränsen till mark under arbete genom att beskriva den, men bara om det finns liten eller ingen tvekan om vad som utgör området eller dess gränser.
    • Ett exempel där det går att beskriva skadan och Kom/TL har rätt att definiera varje område som mark under arbete utan att markera dem, är när det har blivit tydliga skador av hovsmärken (se Modell för Lokal Regel F-13).
    • Vid andra tillfällen är det inte lämpligt att göra ett generellt uttalande. Till exempel, att definiera alla hjulspår och nedtryckningar som gjorts av underhållsfordon som mark under arbete i en lokal regel är inte lämpligt, eftersom en del av den störande inverkan troligen är av mindre omfattning och lättnad utan plikt är inte motiverad.
G

Spelförbudszoner

Definitionen av ”spelförbudszon” säger att den är en del av banan där Kom/TL vill förbjuda spel. Spelförbudszoner måste definieras antingen som ett onormalt markförhållande eller ett pliktområde och kan innefatta hela området eller bara en del av det.
(1)
Vad som kan markeras som en spelförbudszon
Kom/TL kan, av vilket skäl som helst, definiera hela eller en del av ett onormalt markförhållande eller ett pliktområde som en spelförbudszon. En del vanliga skäl är:
  • För att skydda vilt, djurens livsmiljö, och naturkänsliga områden.
  • För att undvika skador på unga träd, blomrabatter, gräsodlingar, nytorvade områden eller andra planterade områden.
  • För att skydda spelare från skador.
  • För att bevara områden av historiskt eller kulturellt värde.
När Kom/TL beslutar om att markera en spelförbudszon som ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde, bör den tänka över vilken typ av område det är som ska markeras och om det skulle vara lämpligt för spelaren att kunna ta lättnad utan plikt eller med plikt från området. Till exempel:
  • Om området innehåller ett område med vatten, t ex en å, en sjö eller ett våtområde, bör det markeras som ett pliktområde.
  • För ett litet område med ovanliga växter nära green kan det vara lämpligt att markera området som ett onormalt banförhållande.
  • Om ett stort område med sanddyner längs sidan av ett hål är naturkänsligt, är det för generöst att markera hela området som ett onormalt banförhållande, och därför bör det markeras som ett pliktområde.
När en bana ligger precis intill privata ägor (t ex bostäder eller lantbruk) bör Kom/TL i normala fall markera de områden som inte tillhör banan som out of bounds. Om det är önskvärt att en spelare ska hindras från att stå i ett område utanför banan för att spela en boll som är på banan, kan området markeras som en spelförbudszon (se Modell för Lokal Regel E-9).
(2)
Hur en spelförbudszon markeras
Kom/TL bör definiera gränsen till en spelförbudszon med en linje eller pinnar för att klarlägga om området är inom ett onormalt banförhållande eller ett pliktområde. Därutöver bör linjen eller pinnarna (eller dessa pinnars toppar) också identifiera området som en spelförbudszon. Det finns ingen specifik färg på pinnar eller linjer som används för att markera , men följande rekommenderas:
  • Spelförbudszon i pliktområde - röda eller gula pinnar med gröna toppar.
  • Spelförbudszon i onormalt banförhållande – vita eller blåa pinnar med gröna toppar.
Naturkänsliga områden kan fysiskt skyddas för att hindra spelare att ta sig in i området. (till exempel med ett staket, varningsskyltar och liknande). Kom/TL bör i en uppförandekod specificera vad plikten blir för en spelare som går in i ett sådant område för att hämta en boll eller av något annat skäl.
H

Integrerade föremål

Integrerade föremål är tillverkade föremål från vilka lättnad utan plikt inte är tillåten. Exempel på föremål som Kom/TL kan välja att definiera som integrerade föremål är:
  • Föremål som skapats för att vara en del av utmaningen att spela banan, t ex vägar eller stigar som spelare av tradition har förväntats spela ifrån.
  • Föremål som är så nära gränsstaket eller andra konstruktioner på banan, så att om lättnad utan plikt skulle fås från det tillverkade föremålet, skulle detta också ge som resultat att spelaren skulle kunna droppa sig bort från ett gränsstaket eller någon annan konstruktion när detta inte är önskvärt. Till exempel, att definiera ståltrådar som satts fast på träd som integrerade föremål, säkerställer att en spelare inte tillfälligtvis får lättnad från ett träd bara därför att spelaren har störande inverkan från tråden.
  • Föremål som konstgjorda väggar eller pålverk som är inne i pliktområden, eller konstgjorda väggar eller pålverk i anslutning till bunkerkanter. Till exempel, när en konstgjord vägg är nära gränsen till pliktområdet, kan en spelare vars boll är precis utanför pliktområdet stå på vallen och få lättnad utan plikt om den inte definierats som ett integrerat föremål, medan spelaren vars boll är precis innanför gränsen till pliktområdet inte får lättnad.
Kom/TL bör definiera dessa föremål som integrerade föremål i de lokala reglerna (se Modell för Lokal Regel F-1). När bara en del av det hindrande föremålet ska anses vara ett integrerat föremål bör den delen tydligt markeras och spelarna informeras. Detta kan göras genom att markera med tydligt målade pinnar vid varje ände av föremålet, eller använda färg, för att markera området där lättnad utan plikt inte kan fås.
I

Droppzoner

(1)
När droppzoner ska användas
En droppzon är ett speciellt lättnadsområde som Kom/TL kan ställa till förfogande. När en spelare tar lättnad i en droppzon, måste spelaren droppa bollen i, och få den att stanna, i droppzonen. Kom/TL bör lägga till en lokal regel som säger under vilka förutsättningar droppzonen får användas (se Modell för Lokal Regel E-1). Droppzoner bör övervägas när det kan bli praktiska problem för spelare som använder normala lättnadsalternativ enligt en regel, t ex: Droppzoner bör normalt användas för att ge spelare ett extra lättnadsalternativ. Men Kom/TL kan också kräva användande av en droppzon som spelarens enda lättnadsalternativ enligt en regel, med undantag för lättnad med slag och distans. När Kom/TL gör användningen av en droppzon obligatorisk, ersätter användningen av droppzonen varje annat lättnadsalternativ som ges i den gällande regeln och detta ska klargöras för spelarna.
(2)
Var droppzoner ska placeras
Kom/TL bör försöka att placera en droppzon så att hålets arkitektoniska utmaning bibehålls, och att den inte är avsevärt närmare hålet än där spelaren skulle ha droppat bollen vid användning av ett av alternativen enligt den tillämpliga regeln. Till exempel, när en droppzon placeras för ett pliktområde, bör den placeras i ett läge där spelaren fortfarande skulle behöva beakta pliktområdet i stället för att vara placerat på greensidan av pliktområdet. Droppzoner kan markeras på många sätt (t ex med målade linjer på marken, markeringar i form av teekulor, eller en pinne eller en skylt), och kan ha vilken form som helst, t ex en cirkel eller fyrkant. Droppzonens storlek kan bero på hur ofta den kan tänkas användas och var den ligger, men storleken skulle normalt förväntas ha ungefär en klubblängds radie eller mindre. När den markeras med färg, bör en skylt eller markeringar på marken användas för att låta spelare känna till dess status. Om en droppzon troligen kommer att användas ofta, kan Kom/TL överväga att markera droppzonen genom att definiera området i de lokala reglerna. Till exempel, droppzonen kan definieras att vara inom en klubblängd från ett fysiskt föremål, t ex en skylt eller en pinne. Detta tillåter att föremålet flyttas om det behövs för att säkerställa att droppzonen förblir i god kondition.
UTFORSKA MER
Avsnitt1Kommitténs/tävlingsledningens roll
Golfreglerna definierar kommittén/tävlingsledningen (Kom/TL) som den person eller grupp som har ansvaret för tävlingen eller banan. Kom/TL är nödvändig för att spelet ska spelas på rätt sätt. Kom/TL har ansvaret för den dagliga skötseln av banan eller för en speciell tävling och den ska alltid handla på sätt som stödjer golfreglerna. Denna del av “Official Guide” för golfreglerna ger Kom/TL vägledning i hur denna roll ska kunna utföras. Även om många av en Kom/TL:s uppgifter gäller speciellt för att genomföra organiserade tävlingar, utgör en viktig del av Kom/TL:s uppgifter dess ansvar för banan under allmänt spel.
Läs avsnittet